– DET FEL MAN har gjort är att man har anslagit en viss pott pengar på grundval av kön. I det här fallet har medlen reserverats för kvinnliga anställda, säger Lina Albihn (bilden), jurist vid Centrum för rättvisa, som har varit ombud för den manlige docenten.
Lina Albihn säger att det enbart är könet som har haft betydelse vid urvalet av vilka som har kunnat söka meriteringsstödet.
– Vi ångrar inte ambitionen i vårt arbete med att föra fram fler kvinnor till högre akademiska positioner på universitetet, men idag hade vi nog övervägt en annan väg, säger Arne Wahlström, chefsjurist på Mittuniversitetet i Sundsvall.
Mannen i fråga är docent i juridik och anställd som universitetslektor vid Fakulteten för humanvetenskap vid Mittuniversitetet. I juni 2013 utlyste Mittuniversitetet två meriteringsstöd på vardera 750 000 kronor. Stödet var riktat till forskare vid Fakulteten för humanvetenskap. Den som sökte skulle tillhöra det underrepresenterade könet i förhållande till gruppen professorer vid fakulteten. Syftet med stödet var att möjliggöra meritering till professor.
"MITTUNIVERSITETET INFORMERADE endast kvinnliga docenter om möjligheten att söka stödet. Följaktligen blev NN inte informerad om meriteringsstödet och hade ingen möjlighet att söka", skriver Marie Nordström på DO, i myndighetens stämningsansökan, riktad mot staten, som är huvudman för Mittuniversitetet.
Marie Nordström skriver också att Mittuniversitetet missgynnat den manlige docenten av skäl som har samband med kön.
"Universitetet har utsatt honom för direkt diskriminering".
Chefsjuristen Arne Wahlström på Mittuniversitetet säger att man med meriteringsstödet har testat gränserna för vilka åtgärder som är tillåtna.
– Det kan vara så att vi har gått för långt när det gäller positiv särbehandling och jag är inte helt förvånad över stämningen från DO. Men nu får vi se vad domstolen kommer fram till, säger Arne Wahlström.
PÅ SULF ÄR förbundsjuristen Carl Falck tydlig med hur han ser på frågan.
– Vår utgångpunkt inom förbundet är att andras rättigheter aldrig får kränkas för att man ska lyfta fram någon annan individ eller grupp.
Carl Falck hänvisar till att det finns andra tidigare rättsavgöranden från liknande fall: Ett när juridiska institutionen vid Uppsala universitet ville få in fler studenter med utländsk bakgrund, vilket drabbade två kvinnliga studenter med bättre betyg. Ett annat från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, där man ville få in fler män på utbildningen till smådjursveterinärer, återigen på bekostnad av mer meriterade kvinnliga sökande.
– I båda fallen förlorade universitetet och Centrum för rättvisa vann. Min bedömning är att DO kommer att ha full framgång även i detta fall.
Även om Carl Falck tycker att Mittuniversitetet borde ha insett att man inte kan positivt särbehandla på det sätt som har skett i det här fallet, oavsett att syftet var gott, så tycker han att det är bra att frågan prövas.
– Det kan ju finnas skäl att lyfta fram olika underrepresenterade grupper men då ska man använda metoder som är lagliga och det får aldrig ske på bekostnad av någon annans rättigheter, säger Carl Falck.
BJÖRN FORSBERG
