Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Akademin riskerar att bli ett stort gymnasium

Debattartikel av Mohsen Soleimani-Mohseni.

1 juli, 2014
Universitetsläraren

MÅNGA UNDERSÖKNINGAR visar att kunskapsnivån hos våra gymnasieelever har sjunkit under de senaste åren. Matematikkunskaperna bland gymnasieelever är nu sämre än de någonsin varit. Likaså språkkunskaperna och fysik- och kemikunskaperna. Kommer inte detta att påverka våra utbildningar på universitet och högskolor runt om i Sverige om vi inte gör någonting? Hur ska denna försämring av gymnasieelevernas kunskaper hanteras? Ska vi i akademin sänka nivån på våra kurser och utbildningar så att dessa matchar elevernas försämrade kunskaper eller ska vi ha mer resurser för att höja studenternas kunskapsnivå till den nivå som vi tycker passar våra kurser och utbildningar (utan att göra avkall på kvaliteten och kravnivån)?
Om vi inte vidtar några åtgärder och behåller samma nivå och kvalitet på våra kurser och utbildningar så innebär det att många av våra studenter inte håller måttet (de kommer alltså att bli underkända på sina kurser) och det blir som en ond cirkel som förvärrar situationen (eftersom färre studenter innebär ännu mindre anslag och mindre resurser att satsa på kvalitet). Jag har pratat med kollegor runt om i landet och de har samma problem.
När jag bedömer studenternas tentor blir jag mer besviken för varje år på deras kunskaper och färdigheter och jag pratar inte bara om teknik- och ingenjörskunskaper utan även språkkunskaper. Själv är jag ingen språkkunnig person och svenska är dessutom inte mitt modersmål, men sådana språkfel som görs av vissa studenter i rapporter och tentor gör inte ens min 10-åriga dotter som går i klass 3. Observera att jag inte hävdar att studenterna har blivit mindre smarta, det handlar inte alls om smarthet eller intelligens, utan det handlar om att de inte har fått tillräckligt bra utbildning i sina skolor. Personligen tycker jag att vi, alla människor, har ungefär samma hjärnkapacitet (bortsett från enstaka fall med olika typer av sjukdomar). Det som gör skillnad mellan oss är att vi är olika bra på olika saker och det jag tror mest på är att "träning ger färdighet". Har man inte haft en tillräckligt bra utbildning under sin skolgång så blir gapet mellan skolan och universitetet mycket stor, vilket kan innebära att många inte klarar av att följa utbildningen (eller, Gud förbjude, att vi sänker kraven och definierar nya mål). Studenterna vill att man "komprimerar" allting i Powerpoint-presentationer (så att de slipper läsa kurslitteraturen) och talar om för dem exakt vad som ska komma på tentamen. Det finns studenter som inte har lust att läsa kurslitteraturen och, än värre, många som väljer att inte alls köpa kurslitteraturen.

VAD HAR HÄNT med kreativitet, nytänkande, intresse och kunskapstörst? Vad har hänt med djupinlärning? Varför läser man på ett universitet? Fler och fler studenter vill göra en minimal insats på kurserna trots att de egentligen behöver jobba mer och mer eftersom deras kunskaper och färdigheter från gymnasiet är undermåliga och bristande. Många studenter saknar kritiskt tänkande och förmågan att bedöma vad som är centralt och viktigt i en kurs. Allt måste serveras på fat för dem. Det gäller att ändra attityd och kultur hos studenter. Ambitionsnivån är kraftigt varierande bland studenter idag. Lyckligtvis är inte alla studenter så här svaga men andelen svaga studenter som dessutom inte har så stor vilja och motivation att kämpa hårdare blir allt fler. Vi har studenter som är engagerade och anstränger sig och presterar väldigt bra och det är synd för dessa studenter om vi gör avkall på kvalitet på våra utbildningar.
Jag kanske överdriver problematiken och svartmålar situationen men om det ligger någon sanning i vad jag säger så är dags att agera, både på högre nivå (politiker, beslutsfattare, rektorer etcetera) men även vi som jobbar med utbildningar och utbildningsfrågor. Om vi inte gör något så kommer utbildningarna på våra universitet och högskolor att halka ned i internationella undersökningar, precis som våra skolor har gjort. Det är dags att agera innan akademin blir som ett enda stort gymnasium!

MOHSEN SOLEIMANI-MOHSENI,
UNIVERSITETSLEKTOR, UMEÅ UNIVERSITET

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023