SULF tar sikte på framtiden

Under våren har lokalföreningar och sektioner arbetat med en första omgång av det som ska bli SULF:s vision 2030. Målet är att ta fram ett politiskt framtidsprogram till kongressen 2015. Nu håller resultatet på att sammanfattas.

– När jag började som ordförande tog jag initiativ till att samla ihop SULF:s ståndpunkter i olika frågor och vi i den nya styrelsen hittade 96 olika ställningstaganden i olika sammanhang. Vi kände att vi måste gå vidare och då kom idén att vi borde göra ett visionsarbete, säger SULF:s ordförande Mats Ericson.
Han vill bidra till att SULF blir mera proaktivt än reaktivt, och att förbundet aktivt påverkar samhällsutvecklingen.
– Därtill tycker jag och förbundsstyrelsen att det är viktigt med en stark lokal förankring, säger Mats Ericson.
Synpunkterna som kommit in från den första omgångens diskussioner ska nu sammanställas.
– Förhoppningsvis ska dokumentet inte bli mer än ett par sidor långt. Det ska samla SULF kring en framtidsinriktning och bli så lättillgängligt att politiker och andra beslutsfattare enkelt ska se vad SULF vill med högskolan. Förhoppningsvis tycker de politiska partierna att SULF:s vision är så bra att de skriver in delar av det i sina partiprogram, säger Mats Ericson och fortsätter:
– Ett visionärt program för högskolan, som är utarbetat av lärarna, forskarna och doktoranderna, blir svårt för politiker och beslutsfattare att bortse ifrån när de bygger framtidens akademi. På det här sättet får de som driver högskolans basverksamhet sina åsikter synliggjorda.

Utifrån vårens tio diskussionsområden kan Jan Gladh, ombudsman på SULF som arbetar med visionen, urskilja vissa frågor som engagerar mer än andra.
SULF-föreningarna har prioriterat den akademiska friheten, kollegialiteten, undervisningen, karriär- och anställningsvillkor och kvalitetsutvärdering. En stark profession som besitter högskolans ledande positioner är också ett återkommande tema.
Doktoranderna talar om förbättrade villkor under studietiden men säger också att postdokanställningar är en självklarhet 2030. Professors- och lektorssektionerna fokuserar på kvalitetsutvärderingar och karriärtjänster i form av tenure tracks. Professorerna har också visioner om ett tätare samarbete mellan skola, högre utbildning och forskningscentra 2030.
– Många talar om global utbildning och en uppluckring av nationsgränserna när det gäller högre utbildning. Det är kanske mera en sanning än en vision, man kan redan idag bo i Stockholm och läsa en kurs på Harvard, säger Jan Gladh.

Vid Umeå universitet har den lokala SULF-föreningen engagerat medlemmarna i visionsarbetet.
– Vi bjöd in alla medlemmar att träffas två gånger över en salladslunch, första gången tog vi hälften av frågorna och vid andra tillfället resten av frågorna. Vi fick bra gensvar och det kom lite andra personer än de som brukar gå på fackliga möten, någon prefekt, någon doktorand, några mycket framgångsrika forskare och ett antal professorer, säger ordförande i SULF-föreningen Barbro Biström.
Hon påpekar att Umeåföreningen värnar om de traditionella akademiska värdena även för framtiden.
– En överväldigande majoritet var enig om att man måste slå vakt om den akademiska friheten. Och man ansåg att styrningen av akademin måste vara kollegial, man upplever linjestyrningen som en tvångströja som slår fel många gånger. Vi vill ha kollegiala organ på alla nivåer, de som kan området kan bäst bedöma den önskvärda utvecklingen.
Det var också en livlig diskussion om undervisningen och vad som händer idag med MOOC (Massive Open Online Courses), nya medier och flera aktörer.
– Det som är speciellt för högskolan är forskningsanknytningen, den får man bara genom det akademiska samtalet, att läsa och skriva själv, och diskutera det man skrivit. Det är en demokratifråga att utbilda studenterna till att kunna orientera sig i ett framtida samhälle och därför måste tid frigöras för det akademiska samtalet, säger Barbro Biström.
I Umeå betonade man frågor som SULF ofta för fram: Undervisning måste värderas i den akademiska karriären. Universiteten måste bli bättre på karriärvägar och anställningsformer för de unga. Doktorander måste ha anställning för att samla pensionspoäng. För forskningsfinansieringen är stabilitet det viktigaste och att basresursen ökar. Lärosätena ska vara ägda av staten och det ska vara fri grundforskning och gratis högre utbildning även 2030.
– Nytänkande eller inte så är det detta vi anser, säger Barbro Biström.

PER-OLOF ELIASSON

FAKTA
Till hösten ska SULF-föreningarna och professionssektionerna fortsätta diskussionerna utifrån nya frågeställningar. Det som ska diskuteras då är bland annat rörligheten i högskolan, sambandet mellan forskning och utbildning, studenternas villkor, teknikutvecklingen, arbetsmiljön, biblioteksresurser, upphovsrätten och jämställdhet. Förbundsstyrelsen kommer därefter att bearbeta allt material för att slutligen lägga fram ett visionsdokument till SULF:s kongress 2015.


Kategorier: Arkiv