Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Kommuner vill skapa nya vägar för landsorten

Tre Smålandskommuner vill möta landsortens kompetensbehov och utflyttning med ett högskoleprojekt som sedan kan ligga till grund för hela landet. Men utan extra resurser kan lärosätena inte ta sig an uppgiften, och statssekreterare Peter Honeth är tveksam till idén.

1 juni, 2014
Universitetsläraren

Det treåriga pilotprojektet Nya vägar vill ha 100 högskoleplatser till förfogande per år. Kostnaden beräknas bli totalt 60 miljoner kronor. Utbildningen ska ske vid Campus Västervik, Campus Hultsfred och Vimmerby lärcenter som redan har flerårig erfarenhet av distansbaserad pedagogik.
Högskoleplatserna ska fördelas utifrånarbetsmarknadens behov. I norra Kalmar län handlar det främst om att utbilda sjuksköterskor, lärare och ingenjörer.
– Vi får hela tiden höra att det redan finns distansutbildningar. Det finns mycket kurser för kompetensutveckling, men det är svårt att hitta fleråriga professionsutbildningar med arbetsmarknadsrelevans, säger Jerry Engström som är chef på Campus Västervik.
Där bedrivs en utvecklad form av distansutbildning. Studenterna läser tillsammans på campus så som på högskoleorterna. Den enda skillnaden ärdet fysiska avståndet mellan lärare och student, vilket avhjälps med modern teknik.
Men nedläggningen av Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) år 2009, och högskolepolitikens fördelningssystem har urholkat distansutbildningen, menar Jerry Engström.
– Utvecklingsmedel för att jobba på detta sätt har försvunnit och universiteten har tagit hem sina utbildningar igen, säger han.
Han vill förändra bilden av studenter som nykläckta från gymnasiet. I Västervik är många sökande vuxna, och framför allt kvinnor, som inte ser någon möjlighet att flytta för att utbilda sig. Samtidigt ställer arbetsmarknaden allt högre krav på utbildning och uppdaterad kompetens genom hela livet.

Att frågan om landsortens kompetensförsörjning och utveckling är akut rådde ingen tvekan om när projektet Nya vägar bjöd in till konferens tidigare under våren. Riksdagens andrakammarsal var fullsatt av tillresta representanter från kommuner och lärosäten.
I stort delar konferensens talare från akademin, politiken, facket och näringslivet samma problembild. Men efter flera timmars anföranden om utmaningar och otaliga upprepningar av betydelsen av kvalitet och samverkan får Jerry Engström nog.
– Vi har en god kunskap om hur den lokala arbetsmarknaden ser ut och vi har hållit på med samverkan i 25 år. Vi har inte tid att sitta och snacka i 25 år till. Vad är nästa steg? undrar han och applåder bryter ut i kammarsalen.
Då har Peter Honeth, statssekreterare på utbildningsdepartementet, för länge sedan hastat vidare. Men budskapet han har lämnat på konferensen är att regeringens utgångspunkter om kvalitet och effektivitet inte behöver stå i motsats till utbildning på distans.
Däremot är Peter Honeth tveksam till förslaget Nya vägar. Det mest kontroversiella är att projektet skulle förfoga över de 100 högskoleplatserna. Jerry Engström vill kunna gå med en pott pengar och beställa utbildning från det lärosäte som bedöms mest lämpligt.
Peter Honeth ser det som en principiellt viktig fråga att inte flytta beslutanderätten från universiteten eftersom de ska kunna garantera kvaliteten i utbildningen.
– Men om Linnéuniversitetet, Högskolan Väst och kanske något annat universitet är med så tar vi väl och tittar på förslaget på allvar, säger han.
Några snabba beslut eller extra resurser är däremot inte att vänta.
– Alla behov kan inte tillgodoses med nya resurser. Det måste vara universiteten och högskolorna som gör bedömningar inom befintliga ramar, säger Peter Honeth.

Högskolan Väst har varit med och utvecklat förslaget Nya vägar. Prorektor Jan Theliander vill satsa på projektet och betonar att det bygger på ett redan gott och beprövat samarbete.
Men det krävs extra resurser eftersom högskolan redan utnyttjar sitt grundutbildningsanslag fullt ut. Medel behövs också för att kunna vidareutveckla och utvärdera projektet.
Både Jan Theliander och Linnéuniversitetets rektor Stephen Hwang håller däremot med statssekreteraren om att finansieringen av högskoleplatser behöver gå genom lärosätena.
Stephen Hwang vill fortsätta dialogen inom projektet Nya vägar innan han ger sin klara ståndpunkt. Varje extra högskoleplats i Västervik eller Hultsfred måste han väga mot en av de befintliga på universitetet om projektet inte medför resurser.
En utlokaliserad högskoleplats kan dessutom kosta mer. Men det, menar Stephen Hwang, behöver inte betyda att utbildningen är mindre effektiv.
– Ser man effektivitet som samhällsnytta kan det vara väl så effektivt att utlokalisera högskoleplatser om det kan ge jobb och utveckling i regionen. Men ofta är det nationella mål som styr och vi får inte uppdrag och resurser för att driva viktiga strategiska frågor för regionen, säger Stephen Hwang.

Miljöpartiets språkrör Åsa Romson har förståelse för hans försiktighet inför Smålandskommunernas initiativ.
– Hur ska universitet och högskolor kunna vara öppna för att utveckla idéer när de är så hårt åtgångna? När det skärs mycket i en verksamhet går man tillbaka till kärnuppgiften och gör som man har gjort förut. Det ska löna sig ekonomiskt att samverka, men nu går det åt andra hållet, säger hon.
Utan att vilja ge något rakt svar om Nya vägar är Åsa Romson positiv till att det är ett konkret förslag som utvecklats lokalt för att möta en utmaning som många kommuner delar.
Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor, Ibrahim Baylan, är inne på samma spår. Han menar att idéer behöver testas i det lilla och utvärderas innan det blir en reform för hela landet.
– Är Nya vägar rätt lösning? Jag vet inte, men det är rätt att pröva, säger Ibrahim Baylan under konferensens avslutande paneldebatt.
Initiativtagaren Jerry Engström från Campus Västervik tar sista ordet.
– Jag är laddad inför fortsättningen. Vi ser inte detta som ett avslut på en tanke utan som en början. Det vill jag skicka med till politikerna. Och att vi är envisa.

KAJSA SKARSGÅRD

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023