Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Informationsutbyte ger nya forskningsfält

Utbyte av information är grunden för att skapa ett nytt forskningsfält. Det hävdar forskaren Ola Pilerot efter att ha studerat ett nordiskt nätverk för designforskare.

1 juni, 2014
Universitetsläraren

Ola Pilerot disputerade 25 april vid institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås på sin avhandling "Design researchers information sharing – The enactment of a discipline".
– Avhandlingen tar avstamp i ett intresse för tvärvetenskaplig forskning och samarbeten över disciplingränserna – vilket ju är en alltmer vanlig företeelse, säger Ola Pilerot.
Han har studerat ett nordiskt nätverk för designforskare, Nordcode,
www. nordcode.net. I slutet av 1990-talet fick en grupp forskare vid det som nu heter Aaltouniversitetet medel för att skapa nätverket och hålla doktorandkurser och årliga seminarier. Idag har 100–150 forskare anknytning till nätverket.
– Designforskning är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som är på väg mot att bli en forskningsdisciplin, forskarnas bakgrund spänner över bland annat ingenjörsvetenskap, konsthistoria, naturvetenskap och sociologi, säger Ola Pilerot.
Han har studerat hur informationsutbyte i nätverket bidrar till att forskarna närmar sig varandra.
Men, påpekar han, det han studerat är en högst vardaglig aktivitet som pågår hela tiden i alla delar av vetenskapssamhället; människor tänker på varandra, söker upp varandra, pratar med varandra, tipsar varandra.
– Det finns fog att säga att informationsutbyte är ett fundament för vetenskapande, forskning, men det är något som sker i det tysta. Jag vill lyfta fram den här ofta förbisedda aktiviteten som går ut på att dela med sig.

Ett nyckelbegrepp i avhandlingen är just informationsutbyte.
– Informationsutbytet bidrar till att stärka en gemensam identitet i det här nätverket, det bidrar till att forma en disciplin, eller närma forskarna till att forma en disciplin.
Tillit är ett annat nyckelbegrepp.
– Jag kommer fram till att tillit spelar stor roll, man måste kunna lita på varandra och många studier har visat att det behöver finnas en tillit för att människor ska kunna samarbeta. Men jag har gjort en intressant iakttagelse, min studie visar att om människor samarbetar kan det skapa tillit.
Man måste också kunna lita på de tekniska systemen, som att informationen når dem den är avsedd för och att den inte försvinner.
Ola Pilerot argumenterar för att de tekniska hjälpmedlen, som Dropbox och sociala medier, är en aktör bland de mänskliga aktörerna. De ger upphov till nya aktiviteter som inte skulle ägt rum om de inte funnits. Tekniken är en förutsättning för att sådana här nätverk ska fungera eftersom deltagarna är geografiskt utspridda i fyra länder.
Det vanligaste sättet att dela med sig är att skicka ett mejl.
– Men jag tycker att det är roligt att det finns en lång rad andra sätt att dela med sig av information, som att lägga artiklar på kollegors bord, en bok i ett postfack, riva av en bit med en anteckning på en pappersduk eller att skicka ett mms eller sms.

I det nätverk som Ola Pilerot studerat är utbytet av information mer komplicerat än i ett homogent forskningsfält.
– Informationsutbytet i det här speciella fallet, det tvärvetenskapliga fältet designforskning, blir mer komplext och mer problematiskt eftersom människor har olika akademiska ryggsäckar på sig. De tenderar att se på vad som är viktiga frågor att studera med olika ögon. De sätts därför på andra prov än i en mer homogen disciplin.
Ola Pilerots studie visar hur forskarna går tillväga när de delar information, allt från det självklara att de ska ha gemensamma intressen till att de över tid skapar gemensamma erfarenheter och visioner.
– En grundpoäng från min sida är att när man delar med sig av information lägger man en grund för en kollektiv identitet, säger Ola Pilerot.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023