Brådskan handlade om att hinna före den debattartikel som offentliggjorde att samtliga rektorer samt Sveriges förenade studentkårer, SFS, hade enats om att lärosätena själva ska få rätten att svara för utbildningsgranskningar, vilket "helt eller delvis" skulle ersätta Universitetskanslersämbetets (UKÄ) granskningar.
Pressmeddelandet som presenterade Karolinska institutets tidigare rektor Harriet Wallberg Henriksson som "särskild utredare" åtföljdes alltså inte av några direktiv, vilket i sektorn först tolkades som att dessa ännu inte var färdigformulerade. Men man kommer att få nöja sig med vad som framgick av pressmeddelandet, som också var ovanligt utförligt (se faktaruta).
Fenomenet "departementsinterna utredningar" riskerar dock att påminna om tidigare turer kring vad man kan sammanfatta som "kvalitetsfrågan", länge en av sektorns mest konfliktladdade.
Det nuvarande kvalitetssystemet infördes 2011 efter att dåvarande ansvarig minister, Tobias Krantz, lagt fram propositionen "Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen". Arbetet med att ta fram den propositionen skedde på slutet internt i utbildningsdepartementet, som hade förkastat förslag som då ansågs ha hyfsat bred förankring i sektorn.
Propositionens faktiska innehåll väckte frågor och missnöje, i en kommentar i Universitetsläraren menade dåvarande universitetskansler Anders Flodström att "departementet har lekt högskoleverk och tagit fram ett amatörmässigt förslag som går emot det förslag som är förankrat hos sektorn, universitetsledningar och studenter".
Till följd av konflikten med departementet avgick Flodström, Lars Haikola blev ny universitetskansler och systemet infördes 2011.
Mer eller mindre lågintensiva strider har pågått sedan dess, där dock alla, oavsett åsikter om systemet, varit överens om att den politiska detaljstyrningen blev för stor, den alltför departementsnära utformningen av systemet tillhörde också det som ENQA i ett tidigt skede riktade skarp kritik emot.
Efter turbulensen kring beslut och införande kan sektorn sägas ha präglats av viss krigströtthet samt den professionella nödvändigheten att gilla läget, oavsett kritik var systemet det man hade att förhålla sig till och arbeta med.
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, tillsatte tidigt en arbetsgrupp med sikte på att ta fram en annan typ av kvalitetssystem, där Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet, 2012 i en intervju i Universitetsläraren markerade att man "inte vill fastna i klagomål över det som varit, utan se framåt".
2013 kom så SUHF med en rapport där huvudbudskapet var att lärosäten själva borde få överta utformning och granskning av de egna utbildningarna och att UKÄ:s roll skulle bli att granska lärosätenas granskningar.
Att samtliga rektorer samt studenterna var eniga om detta manifesterades alltså i april i år i en debattartikel som publicerades några dagar efter att utbildningsdepartementet tillkännagivit Harriet Wallberg Henrikssons uppdrag.
Samtidigt har UKÄ en pågående revidering av utvärderingssystemet, detta inte som svar på kritiken, utan i enlighet med vad som gäller enligt den proposition som riksdagen beslutade om.
En tolkning skulle kunna vara att det nu föreligger tre parallella men delvis skilda spår gällande utvärderingssystemet, UKÄ:s revidering, SUHF:s linje samt utbildningsdepartementets särskilda utredning.
Anders Söderholm, från 2014 ordförande i SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor, väljer dock att se tillsättandet av en särskild utredare som en öppning för fortsatt samverkan och möjligheter till förändringar av kvalitetssystemet i SUHF:s riktning.
– Att rektorerna är eniga om att lärosätena ska ta ansvar för kvalitetsgranskningen gör att vi ser stora möjligheter till en mycket fruktbar dialog i det fortsatta arbetet.
Lars Haikola, som avgår som universitetskansler i juni, ser positivt på utbildningsdepartementets tillsättande av Harriet Wallberg Henriksson som särskild utredare.
– För att integrera UKÄ:s pågående arbete och SUHF:s förslag är det en genial lösning att detta görs av någon som är förankrad i sektorn och som ändå kommer utifrån, i bemärkelsen inte har varit involverad i några stridigheter.
SULF uttrycker förhoppningar om att kvalitetsutvärderingssystemet förändras i den riktning som SFS och SUHF vill se:
– I praktiken innebär förslaget att våra medlemmar ges i uppdrag att kvalitetssäkra sitt eget arbete, vilket i grunden är självklart. All vetenskaplig verksamhet bygger ju på att det är det vetenskapliga samhället som tar det ansvaret, säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping.
– Dessutom innebär det att ansvaret hamnar hos dem som inte bara utför arbetet, utan som också är de som har uppdraget att utveckla. Naturligtvis måste det också finnas någon form av kontrollinstans, men det är en helt annan roll.
MARIELOUISE SAMUELSSON
Ur Utbildningsdepartementets pressmeddelande
Översynen av hur kvalitetssäkringsarbetet i framtiden ska organiseras ska ha följande utgångspunkter:
• Systemet ska vara sammanhållet och innefatta både lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete och de granskningar som UKÄ gör.
• Systemet ska kontrollera att studenterna tillgodogör sig de kunskaper som utbildningen ska ge.
• Systemet ska också vara kvalitetsdrivande och ge lärosätena fortsatta incitament och vägledning att utveckla sina utbildningar.
• Utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet ska vara en viktig aspekt i granskningarna. I det arbetet bör företrädare för arbetslivet involveras tydligare.
• Studenterna ska få en tydligare roll.
• Principer för kvalitetssäkring på europeisk nivå ska beaktas.
• Beslut om examenstillstånd ska även fortsättningsvis vara en viktig komponent. Ett lärosäte som inte uppfyller kraven ska få examenstillståndet indraget.
• Systemet ska utgå från lärosätenas självständighet, ta hänsyn till profilering samt vara transparent och tydligt.
Källa: Utbildningsdepartementet
