Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

BTH krympte kraftigt efter minskade anslag

Antalet helårstudenter vid Blekinge tekniska högskola har blivit 30 procent färre på två år. – Det beror på att regeringen kraftigt minskar vårt anslag, säger rektor Anders Hederstierna. Hittills har ett 50-tal personer varslats eller sagts upp.

1 juni, 2014
Universitetsläraren
Anders Hederstierna, rektor vid Blekinge tekniska högskola.

Från 2011 till 2012 sjönk antalet anslagsfinansierade helårstudenter vid BTH med 15 procent och från 2012 till 2013 med 19 procent. Sammanlagt en minskning med 30 procent på två år, från 4 376 till 3 034 helårstudenter.
– Det finns en enda förklaring till att vi har minskat så kraftigt. Regeringen har i budgetpropositionerna de två senaste åren beräknat kraftigt minskade anslag till oss från och med 2016 och ytterligare minskning 2017, säger BTH:s rektor Anders Hederstierna.
För att ha kontroll på ekonomin har högskolan redan börjat skära ned.
– Det tar tid att banta, vi har ju till exempel många studenter som är inne på långa program som de måste få fullfölja. Därför började vi redan 2013 en anpassning till de nivåer vi ska ned till från och med 2016.
Högskolan har dragit ned på antalet program och har ställt in i princip alla fristående kurser, från cirka 150 till nio.
– Vi har medvetet tagit in färre studenter. Effekten av det har blivit att vi har ett mycket högt söktryck, 1,7 förstahandssökande till varje plats. Vi ligger i topp fyra i Sverige på söktryck. Problemet är alltså inte att vi har ont om studenter just nu.

Innan studieavgifter infördes hade BTH många studenter från tredje land.
– De har långsamt försvunnit. Men vi har kompenserat med andra studenter, både svenska och europeiska, så att det blivit färre betalstudenter påverkar inte den här neddragningen.
Antalet studenter vid BTH ligger nu något högre än den nivå lärosätet ska vara nere på 2016.
Anders Hederstierna påpekar att det är dyrt att skära ned.
– Vi har en stressad ekonomi med ett litet myndighetskapital så vi har inte så mycket pengar i reserv, det kostar alltid att säga upp personal. Planen är att göra ett litet överskott 2014 och 2015 och sedan ta ett litet underskott 2016 för att från och med 2017 vara i ekonomisk balans.
Lärosätet har kunnat plocka ut ersättning som det inte kunnat utnyttja förut.
– Vi har klarat nedskärningen ekonomiskt eftersom vi har haft hög överproduktion tidigare och sparat helårsprestationer som vi använt nu när vi dragit ned.
Nedskärningarna har lett till uppsägningar.
– Vi varslade 30 personer i februari, och har redan tidigare sagt upp både lärare och administrativ personal, mellan tummen och pekfingret cirka 20 personer.

Inte heller i framtiden verkar lärosätet kunna räkna med högre anslag.
– Vi fick väldigt liten utdelning av regeringens 10 000 nya utbildningsplatser, bara tio platser för specialistsjuksköterskor. Vi har ju ingen lärarutbildning, men vi hade gärna sett en satsning även på ingenjörer.
Anders Hederstierna anser att BTH:s siffror pekar åt rätt håll.
– Vi har ordning och reda på ekonomin. Vi har en plan för hur vi ska fortsätta för att klara bantningen. Men omställningsarbetet är komplicerat och tufft eftersom det är stora trögheter i ett lärosäte, säger han.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023