Den unika examenspremien är, enligt statssekreterare Peter Honeth, "en väldigt tydlig markering".
Däremot finns inga planer på att använda samma lockbete för att få fler ämneslärare i språk, trots motsvarande brist på studenter och därmed framtida lärare.
– Att politiker tar ansvar för utbildning inom bristområden i samhället är bra, problemet är att det görs på ett ensidigt och godtyckligt vis. Språkutbildningen står inför omfattande och minst lika stora problem men ges inte alls samma uppmärksamhet, säger Fanny Forsberg Lundell, docent i franska vid Stockholms universitet och akademiforskare i romanska språk vid Kungl. Vitterhetsakademien.
Hon är också, tillsammans med Jonas Harvard, docent i historia vid Mittuniversitetet, nyutnämnt språkrör för Humtank, tankesmedjan för humaniora som Universitetsläraren tidigare (nr 1/2014) berättat om.
– Naturligtvis är naturvetenskap och teknik viktiga områden, men faktum är att både Exportrådet och Svenskt Näringsliv har uttryckt oro för bristen på expertkunskaper i framför allt tyska och menar att vi riskerar att tappa exportandelar, påpekar Fanny Forsberg Lundell.
Bland annat har Annika Lundius, vice vd för Svenskt Näringsliv framhållit tyska språket som det mest efterfrågade inom näringslivet.
– Då är det alarmerande att ämnes-lärarutbildningen i tyska denna vårterminendast har futtiga tre sökande, säger Fanny Forsberg Lundell.
– Förutom det konkreta behovet av språkkunskaper i affärsrelationer, får vi inte glömma den interkulturella kompetens som språkstudier medför. Själva språkfärdigheten är bara en del av att lära sig ett nytt språk. Det innebär också en inblick i och förståelse för nya tankesätt och livsstilar. Dessa insikter kan vara ovärderliga, bland annat för fördjupade och långsiktiga affärsrelationer.
Hon ser också risken att hamna i en ond cirkel, då bristen på utbildade lärare omöjliggör studier av språken i skolan, vilket i sin tur leder till brist på sökande till högre utbildningar i moderna språk.
Fanny Forsberg Lundell efterlyser mer uppmärksamhet och markering av att det också finns brist på språklärare, men hon är tveksam till metoden att få pengar för examen och tvivlar på att premier kommer att ha önskad effekt.
– Vem väljer sitt framtida yrkesliv baserat på en engångspremie? Och är det de som lockas av pengarna som är mest motiverade att göra skillnad i skolan?
Statssekreterare Peter Honeth, däremot, tror givetvis på att examenspremien är en av flera möjliga vägar som måste prövas för att komma till rätta med bristen på lärare inom exempelvis matematik.
Men den ovanliga åtgärden att med pengar uppmuntra studenter till att ta en viss examen är förstås ingen garanti för att vederbörande alls kommer att arbeta som lärare.
– Teoretiskt är det förstås så, men jag tror inte att någon väljer att gå en hel utbildning enbart för att få examenspremien, utan att vara intresserad av läraryrket.
Premien som ska införas kommer att gälla examen som ämneslärare i matematik, fysik, kemi, biologi och teknik. Studenten får 25 000 (skattefria) kronor per ämne, med ett tak på 75 000 kronor för den som läser flera ämnen. Premien kommer att betalas ut också till de ämneslärarstudenter som redan påbörjat sin utbildning.
MARIELOUISE SAMUELSSON
