Under tio år har SULF undersökt övertaligheten vid svenska lärosäten. Antaletuppsägningar har under perioden varieratmellan 80 och 200 personer. Det är små variationer i förhållande till att det totala antalet forskande och undervisande personal på lärosätena 2013 var nära 28 000 helårspersoner.
– Händer det inte något drastiskt i omvärlden så är högskolesektorn stabil, säger Johanna Kemi.
Men det bör påpekas att de här siffrorna endast är toppen på ett isberg vad gäller lärarnas och forskarnas risk att bli arbetslösa.
– Var tredje anställd lärare och forskare har en tidsbegränsad anställning och finns inte med i underlaget. Det är tre gånger så hög andel tidsbegränsat anställda som på arbetsmarknaden i stort. Och naturligtvis är det de tidsbegränsat anställda som får gå först vid arbetsbrist, säger Johanna Kemi.
När SULF:s undersökningar av övertalighet startar 2004 går en våg av uppsägningar över lärosätena, SLU säger upp 45 lärare och forskare och Mittuniversitetet går igenom ett stålbad innan det blir universitet och säger upp 44 personer.
Därefter minskar övertaligheten två år i sträck, kanske som en följd av att lärosätena hade tagit i i överkant vid uppsägningarna 2004.
2007 blir däremot antalet uppsagda återigen fler. Nu blir en av periodens långsiktiga trender synlig. Antalet övertaliga adjunkter ökar kraftigt och fortsätter öka under 2008 till att utgöra över hälften av alla uppsagda.
– Att fler adjunkter sägs upp kan ses som ett utbildningspolitiskt ställningstagande, lärosätena vill öka andelen disputerade lärare, säger Johanna Kemi.
2009 har den ekonomiska krisen slagit till och övertaligheten minskar vid lärosätena. Troliga förklaringar är en ökad studentefterfrågan och stora satsningar på forskning i kombination med bättre ordning på ekonomin. Men fortfarande är över hälften av de uppsagda adjunkter.
2010 ökar övertaligheten något men den fortsatt stora studenttillströmningen och de tillfälliga ökningarna av takbeloppen bidrar till att minska uppsägningar av lärare.
En stor förändring mot föregående år är att de flesta som sägs upp är forskare. Det beror på att den ändring i LAS som infördes 1 juli 2007 nu slår igenom och många lärosäten anställer forskare tills vidare istället för tidsbegränsat.
– Troligen drabbas inte fler forskare av arbetsbrist nu än tidigare, men tillsvidareanställda forskare blir synliga vid arbetsbrist, vilket inte tidsbegränsat anställda blir, säger Johanna Kemi.
2011 och 2012 ökar antalet uppsagda universitetslärare och forskare något. De flesta som sägs upp är återigen forskare.
– Den fortsatt höga studenttillströmningen håller övertaligheten nere. Men neddragningen av takbelopp resulterar i vissa uppsägningar av lärare och då är det adjunkterna som drabbas igen, säger Johanna Kemi.
Vänder man blicken mot framtiden så kommer troligen uppsägningarna av forskare fortsatt att ligga på ungefär samma nivå.
De närmaste åren minskar årskullarna som står på tur att påbörja högre studier.
– Lärosätena har flaggat för att det kommer färre studenter till och med 2017 och det får ses som en indikation på att det kan bli fler uppsägningar av lärare de närmaste åren, säger Johanna Kemi.
PER-OLOF ELIASSON
