En kommande avhandling som detaljgranskat en ingenjörsutbildning visar att begreppet "kvalitet i examensarbeten" kan få olika innebörd beroende på vem som använder det.
Det kan betyda en sak i forskningslitteraturen, en annan i styrdokumentens examensmål samt ha ytterligare en tredje betydelse för aktörer, som examinatorer och handledare inom en och samma utbildning. Samtidigt är dessa aktörer övertygade om att de följer styrdokumenten i det utvärderingssystem där examensarbetets kvalitet som bekant har en central roll.
– Det visar sig att de utan att vara medvetna om det lägger till vissa faktorer och drar ifrån andra, det handlar absolut inte om att obstruera mot systemet, utan om deras tolkning av vad som är hög kvalitet, säger Ola Svärd, tidigare lärarutbildare och lärare i matematik, fysik och filosofi vid KTH, som i april försvarar en avhandling i pedagogik vid Uppsala universitet.
Ola Svärd har varit intresserad av begreppet kvalitet "i årtionden". 2002 skrev han sin licentiatuppsats om kvalitetsbegreppet, utifrån en undersökning av tre högskoleingenjörsutbildningar vid KTH.
Den avhandling som han nu lägger fram berör en enda ingenjörsutbildning, där det bland annat visar sig att handledare och examinatorer ofta har sin egen kvalitetsagenda.
– Det handlar till stor del om att man ser processen fram till det färdiga examensarbetet som viktigare än själva slutrapporten, säger Ola Svärd.
Det handledare och examinatorer lägger till utifrån sin egen kvalitetstolkning och som alltså inte har täckning i styrdokumenten, är sådant som att det är viktigt att studenterna har en god kännedom om arbetsmarknaden och att de får hjälp och stöd i övergången akademi – näringsliv.
Aspekter som däremot ges lågt kvalitetsvärde, trots att de betonas i styrdokumenten, är framför allt etiska och miljömässiga aspekter.
– Det kan bero på att många handledare och examinatorer började arbeta som lärare vid en tid då ekologiska aspekter inte prioriterades lika starkt.
– I en teknisk process kan det helt enkelt också vara svårt eller omöjligt att uppfylla alla miljökrav, enligt styrdokumenten.
Ola Svärd kan också konstatera att det verkar finnas "två läger" i synen på examensarbetet:
– Antingen ser man det som en akademisk, vetenskaplig rapport eller också som något arbetsmarknadsmässigt och yrkesrelaterat, som ska underlätta för studenten att etablera sig i yrkeslivet och som genererar kunskap och problemlösning i näringslivet.
När han började sin undersökning av ingenjörsutbildningen var han inställd på att uppfattningen om "kvalitet i examensarbetet" knappast skulle vara helt identisk mellan styrdokumenten och dem han intervjuade.
– Men det var överraskande att skillnaderna var så pass stora.
Ola Svärd understryker att hans avhandling inte innebär någon utvärdering av kvalitetsutvärderingssystemet, inte heller att aktörerna har ombetts ha synpunkter på systemet i stort.
Men avhandlingens diskussionsdel ifrågasätter om konceptet kvalitet i examensarbeten är en pålitlig indikator för kvalitet.
– Om det inte har samma innebörd för olika användare blir det svårt att använda det för en entydig bedömning, säger Ola Svärd.
När han skrev sin licentiatuppsats 2002 var utvärderingar och kvalitet knappast ett kontroversiellt ämne, idag är det däremot tämligen laddat, då kvalitetsutvärderingssystemet är föremål för både het debatt samt pågående och kommande revidering.
– Jag tycker att man de senaste åren kunnat se en förskjutning mot en mindre stark betoning av examensarbetet, jämfört med när systemet infördes (efter riksdagsbeslut 2010, i enlighet med propositionen "Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen").
Ola Svärds uppfattning är att ett idealt kvalitetsutvärderingssystem inte borde innebära motsättningar mellan å ena sidan förutsättningar och process och å andra sidan resultat, utan istället utgöra en sammanhängande helhet.
– I tidigare utvärderingssystem fästes det alldeles för lite vikt vid resultat, men det finns skäl att ifrågasätta nuvarande ensidiga fokus på resultat och att examensarbetets kvalitet fått en nyckelroll som indikator på en hel utbildnings kvalitet.
MARIELOUISE SAMUELSSON
