Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

KTH:s rektor: Stipendiaterna har själva sökt sig hit

KTH är det lärosäte som flitigast använder stipendiedoktorander, medan Chalmers har fasat ut sina. De två vägarna grundar sig i olika syn på doktorandens och högskolans roll och möjligheter.

1 april, 2014
Universitetsläraren

KTH:s rektor Peter Gudmundson är tydlig. Svenska institutet (SI) är en myndighet som hanterar stipendier och därför är det rimligt att följa den ersättningsnivå som gäller för deras stipendiater (15 000 kronor per månad, 2013).
Däremot menar han att det i princip är omöjligt att förändra en stipendiedoktorands ersättningsnivå i efterhand.
– Vi får ju inte använda statliga medel till stipendier. SI:s höjning av sin nivå har aktualiserat problematiken och därför får vi vara tydligare. Nivån som gäller när stipendiaten blir antagen är den som gäller under hela forskarutbildningen. I grund och botten får de ju stipendiet från ett annat håll, säger Peter Gudmundson.
Reglerna kring de statliga medlen gäller för alla lärosäten. Ändå finns det de som garanterar sina stipendiater högre ersättning och de som helt har slutat använda stipendier som finansiering av doktorander.
Efter ett stort påverkansarbete från facket och kåren beslutade Chalmers 2011 att alla doktorander ska ha anställning. Sedan dess har nästan alla stipendiedoktorander fasats ut, berättar vicerektor Alf-Erik Almstedt.
En handfull har tillkommit genom ett undantag för double degree-doktorander med ursprunglig hemvist vid ett annat universitet. I de fallen skjuter Chalmers till pengar så att ersättningen motsvarar en anställd doktorands nettolön.
Utan anställning får man däremot inte tillgång till föräldrapenning, sjukpenning och pensionsavsättningar.
– Det är några av skälen till varför vi har avskaffat stipendiedoktorander. Men double degree-doktoranderna flyttar inte hit på samma sätt, utan tillbringar ungefär halva tiden vid vardera universitet, säger Alf-Erik Almstedt.

Chalmers är till skillnad från KTH en stiftelse, men enligt Alf-Erik Almstedt används inte stiftelsemedel utan främst vanlig industrifinansiering för att höja nivån på stipendiedoktorandernas ersättning. I övrigt får institutionerna i vanlig ordning ansöka om finansiering för doktorandtjänster som sedan lyses ut.
För att inte gå miste om de externa stipendiefonder som finns försöker Chalmers påverka givarna. Chalmers har uppvaktat kinesiska ambassaden med förslaget att stipendiemedel ska gå genom lärosätet. På så sätt kan det betalas ut som lön.
– Vi vill ju ha in de här personerna på den svenska arbetsmarknaden. Har man inställningen att alla doktorander ska vara fullvärdiga medlemmar av forskningsmiljön får man anställa dem på lika villkor, säger Alf-Erik Almstedt.

KTH:s rektor, Peter Gudmundson, tror däremot inte att skillnader i villkor behöver påverka arbetsgruppen eller doktoranden negativt.
– Det beror nog mest på individen. Det finns ju skillnader i lön mellan professorer och lektorer och de sitter ju bredvid varandra. Någon fullständig rättvisa med samma lön till alla finns inte, säger han.
Han beklagar att Himanshu Kataria (se artikel) kände sig som billig arbetskraft under sin stipendiattid på KTH.
– Det är verkligen tråkigt om han upplever det så. Alla är vi utsatta för att grannen har det bättre eller sämre, men man bör titta på vad man själv får ut av det hela, säger Peter Gudmundson.
Utan stipendiater skulle KTH producera mindre av den för lärosätet så viktiga forskningen, medger han. Men han understryker att stipendiaterna själva sökt sig dit och att det inte finns resurser för motsvarande antal anställningar.
Till skillnad från sina anställda kan KTH inte heller ålägga stipendiaterna arbetsuppgifter, som till exempel undervisning.
– Det kan man väl antingen se som en fördel eller en nackdel. Undervisning är inte en del av forskarutbildningen utan förlänger den. Undervisningsgraden varierar även mellan de anställda doktoranderna, säger Peter Gudmundson.

På Chalmers låter det annorlunda.
– Att stipendiater inte får undervisa och vara med i den pedagogiska utvecklingen är ytterligare ett tungt skäl till varför vi har avskaffat den finansieringsformen, säger Alf-Erik Almstedt.
Liksom på KTH var stipendiedoktoranderna på Chalmers främst koncentrerade till några institutioner.
– Det var de som var mest kritiska till beslutet, men jag har inte fått några signaler från dem på ett par år så de har nog anpassat sig, säger Alf-Erik Almstedt.
Antalet doktorander på Chalmers har minskat något och skälet ska nu utredas. Alf-Erik Almstedt tror inte att det bara beror på stipendiepolicyn, utan på externa kvalitetsmätningar som ger starkare incitament att rekrytera postdoktorer.
På KTH undersöks möjligheten att deltidsanställa stipendiedoktorander så att de på så sätt kommer upp till SI:s nivå. Det ser facket positivt på eftersom anställningen för med sig flera rättigheter. Men Peter Gudmundson lovar inget.
– Vi vill inte riskera att stipendiaterna i efterhand blir skatteskyldiga för sina stipendier. Därför utreder vi detta, säger han.
Några större förändringar i ersättningsnivåer eller villkor ser han inte framöver.
– Vi har ju våra regler så det gäller bara att vi följer dem. Vi vet ungefär hur andra lärosäten gör, och det varierar ju. Vem som gör rätt eller fel får väl andra bedöma.

KAJSA SKARSGÅRD

FAKTA
Stipendiater är en minskande grupp i Sverige
Av de 3 700 doktorander som började sin bana 2012 var 40 procent utländska och 15 procent av dem finansierades med stipendier. Det innebär en fördubbling av antalet utländska doktorander på tio år, men en halvering av andelen som stipendiefinansieras. De flesta studerar inom naturvetenskap och teknik. 2012 var KTH det lärosäte med störst antal stipendiedoktorander bland nybörjarna. SULF:s doktorandförening har beslutat att prioritera frågan om de utländska doktorandernas villkor det närmaste året.
Källa: UKÄ /SCB/SULF

Stipendiater näst största doktorandgruppen på KTH
Av KTH:s 1 600 doktorander utgör stipendiaterna den näst största gruppen med totalt 250 personer. Stipendiaterna kommer nästan uteslutande från andra länder, och de med lägst stipendiefinansiering kommer oftast från utvecklingsländer.
Källa: Saco-S KTH

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023