Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Beklagligt att systemet blir politiskt slagträ

– Själva samtalet och debatten om utvärdering kan i bästa fall vara kvalitetsdrivande, men osäkerheten kring om man kan lita på utvärderingssystemet underblåser konfrontativa tendenser. Det säger SULF:s chefsutredare Karin Åmossa om reaktioner på och efterspel till att Sverige från i höst förlorar medlemskapet i ENQA, The European Association for Quality Assurance in Higher Education.

1 april, 2014
Universitetsläraren

Karin Åmossa uppmärksammade att ett pressmeddelande från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) innehöll en formulering om att UKÄ skulle få ny medlemsstatus och bli "affiliated member", något som inte existerar i ENQA:s stadgar. UKÄ gick då ut med ett nytt pressmeddelande där formuleringen var ändrad.
Men debatten kring kvalitetsutvärderingsfrågan, UKÄ och ENQA fick förnyad fart, i medier och i partipolitiken.
Samma dag som riksdagen debatterade Sveriges relation till ENQA skrev universitetskansler Lars Haikola en debattartikel i Svenska Dagbladet, om varför Sverige valt en annan utvärderingsmetod än vad som är huvudfåran i Europa, en metod som, enligt Haikola, leder till ökad kvalitet.
I riksdagen ställdes utbildningsminister Jan Björklund till svars av Jabar Amin (MP) med följande fråga: Vad avser ministern att göra för att tillförsäkra att Sverige får ett kvalitetsutvärderingssystem som håller måttet och som kan få omvärlden att återigen hysa förtroende för oss på detta område?

Jan Björklund medgav att det nuvarandesystemet är "för ensidigt inriktat på examensuppsatsen", vilket skulle kunna tolkas som en öppning från ministerns sida, men i stort präglades debatten av den konfrontativa valårsretorik som gäller oavsett fråga.
Jabar Amin menade att Björklund borde be "lärare och studenter" om ursäkt för införandet av utvärderingssystemet. Utbildningsministern var inte sen att ge igen, genom att beskriva Amin och oppositionen i stort som "sååå gammaldags", då de, enligt ministern "inte vill veta vad eleverna har lärt sig". Björklund försökte också, förgäves, få svar på om oppositionen hade något konkret förslag till förändring av rådande system.
Samtliga i debatten medverkande politiker undvek visligen att beröra den knappast oväsentliga delen av ENQA:s kritik som handlar om just det politiska inflytandet över utvärderingssystemet.

När ENQA:s expertgrupp 2012 offentliggjorde sin kritik mot Sverige i en rapport handlade det bland annat om det man såg som besvärande inblandning från utbildningsdepartementet när systemet infördes. Den politiserande aspekten hamnar gärna i skymundan i debatten, men när expertgruppens rapport presenterades uppmärksammades det som problematiskt av SULF och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.
Pam Fredman, SUHF:s ordförande, konstaterade då (Universitetsläraren nr 8/2012) att ENQA:s bedömning, att regeringen har för mycket att säga till om, stod i kontrast till regeringens förespråkande av autonomi.
Också Lars Haikola instämde och beskrev ENQA:s påpekande av det politiska inflytandet som "det mest träffsäkra i rapporten, kritiken att närheten mellan regeringen och Högskoleverket (numera UKÄ) var för stor vid införandet av systemet är riktig".
– Det är beklagligt att utvärderingssystemet mer eller mindre blir ett politiskt slagträ, istället för ett instrument för att driva kvalitet, säger Karin Åmossa.
– Men det största problemet är om vi inte kan lita på systemet, om människor inte vet om systemet kan avgöra vad som håller måttet.
– Det viktiga är tillit och legitimitet, hos användare och intressenter, studenter och lärare, lärosäten och fackförbund.

Karin Åmossa, som synnerligen aktivt följer frågan också från ett europeiskt perspektiv, har tidigare befarat att den pågående revideringen av ESG (European Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area) skulle komma att reducera förståelsen av "learning outcomes", till ett mer ensidigt fokus på resultat istället för att även inkludera process, utveckling och förutsättningar.
Utbildningsdepartementet har å andra sidan uttryckt förhoppningar i samma riktning, att den svenska modellen skulle fungera som förebild.
– Men jag är inte längre orolig för en sådan utveckling, säger Karin Åmossa, som just är hemkommen från ett möte i en arbetsgrupp till BFUG, (The Bologna Follow Up Group) där revideringen av ESG och förståelsen av begreppet "learning outcomes" var ett par av de saker som diskuterades inför ministermötet i Armenien nästa år.
– Frågan är istället i vilken utsträckning Sverige och det svenska utvärderingssystemet kommer att vara en del av det gemensamma europeiska samarbetet.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023