Under dagen ska företrädare för sektorn samt en rad politiker ta sig an "kopplingen mellan högre utbildning, forskning och Sveriges framtid som välståndsnation", som är temat för tal och diskussioner.
Huvudtalare är Alison Wolf, brittisk ekonom och professor vid King’s College i London, som varit internationellt verksam som rådgivare och konsult i utbildningsfrågor i länder som USA, Frankrike, Nya Zeeland och Sydafrika.
Hennes senaste bok är "The XX Factor: How the Rise of working women has created a far less equal world", som uppmärksammats och ansetts provokativ, då Wolf beskriver en utveckling där antalet kvinnor i traditionella roller och kvinnoyrken (med låg lön och status) har blivit allt fler, parallellt med att kvinnor (fler, men jämförelsevis ett fåtal) erövrat toppositioner i arbetslivet.
Wolf väckte också uppmärksamhet i den internationella och svenska debatten med boken "Does Education Matter? Myths about education and economic growth?" som kom ut 2002.
I den skriver hon om övertro på högre utbildning i bemärkelsen att sambandet mellan andelen högutbildade och ekonomisk tillväxt är svagt, där Wolf bland annat exemplifierar med Schweiz.
Inför sitt anförande i Stockholm 2 april har Alison Wolf aviserat att hon återigen utgår från eventuell mytbildning kring effekterna av mer högre utbildning som lösning på de problem som inte minst politiker formulerar och identifierar, kring tillväxt och ökat tryck på välfärdsstaterna.
Wolf kommer efter sitt anförande att frågas ut av och samtala med Agneta Stark, docent i företagsekonomi, tidigare rektor för Högskolan Dalarna och välkänd debattör.
– Alison Wolf ser högre utbildning som ett sorteringsinstrument, ett sätt för medelklassen att göra karriär och positionera sig, säger Agneta Stark som också noterat att Wolf beskriver det tyska lärlingssystemet som en förebild, en uppfattning som Stark inte helt delar.
– Lärlingssystemet låser in unga och begränsar utrymmet för nytänkande.
Wolf ger också uttryck för oro över att "elituniversiteten" (de brittiska) får sämre ekonomiska förutsättningar.
– Hon menar att det är farligt för alla, om toppen får mindre och hon månar om elituniversiteten, säger Agneta Stark som ser fram emot möjligheten att diskutera Wolfs perspektiv.
– En sak som jag är väldigt nyfiken på är att få veta när Alison Wolf menar att systemet för högre utbildning har fungerat som bäst, har det funnits någon guldålder och i så fall när och varför.
Efter Alison Wolfs och Agneta Starks inledning, fortsätter Akademikernas högskolepolitiska forum med diskussioner i sex parallella seminarier, med följande rubriker:
• Akademiens roll 2034.
• Är utbilda fritt att utbilda rätt?
• Hur arbetsmarknadsanpassad kan och bör akademisk utbildning vara?
• Hur får vi akademiker med utländsk examen till "rätt jobb" direkt?
• Hur stärker vi forskningsanknytningen i högre utbildning?
• Brain Drain eller Brain Gain, vad håller högskolan på med?
Det sistnämnda tar bland annat upp SULF:s uppmärksammade rapport från 2013 som visade på en problematiskt stor andel visstidsanställningar.
Efter seminarierna blir det debatt med en panel av politiker, där regeringen företräds av Peter Honeth (FP), Tomas Tobé (M), Emil Källström (C), Yvonne Andersson (KD) och oppositionen av Ibrahim Baylan (S), Åsa Romson (MP) och Jonas Sjöstedt (V).
– Vi har i flera år önskat få till en konferens av den dignitet som nu arrangeras den 2 april. Det finns också ett kongressbeslut från 2012 om att vi skulle arbeta för att åstadkomma ett sådant forum för diskussion och debatt, säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping.
Att ett högskolepolitiskt forum sammanfaller med att det är valår och valrörelse framstår inte som en slump, samtidigt betonar hon att högskolefrågor inte får reduceras till vallöften.
– Partier och politiker är mer mottagliga under ett valår, men vi vill ha bred samsyn och hållbarhet i politiken kring de här frågorna.
MARIELOUISE SAMUELSSON
