Hösten 2013 kom det 2 226 betalstudenter till Sverige vilket är en 15–20-procentig ökning jämfört med hösten 2012.
Marknadsstrategen Niklas Tranæus på Svenska institutet, som har ett uppdrag att lyfta fram Sverige som studiedestination, konstaterar att rekryteringen av betalande studenter är en komplex fråga men att man kan urskilja några faktorer bakom ökningen.
– En förklaring är att universiteten och högskolorna har blivit bättre i sitt rekryteringsarbete. Det är också oerhört avgörande vilka utbildningar man erbjuder på engelska. Vissa utbildningar är ju mycket mer efterfrågade än andra.
Niklas Tranæus påpekar att det finns stora utmaningar i rekryteringsarbetet.
– Utmaningen är att de svenska lärosätena inte tidigare har marknadsfört sig internationellt. Och för de allra flesta studenter utanför EU är inte Sverige ett självklart alternativ, tvärtom. Sverige är inte så välkänt utanför Europa och man har inte hört talas om att det går att studera på engelska här. Därför är det inte förvånande att det är en tuff utmaning att rekrytera internationella studenter.
Några lärosäten har satsat mera än andra på att rekrytera globalt.
– Lunds universitet, KTH och Chalmers är de som satsat mest och det är också de som rekryterar flest internationella studenter. Bland högskolorna är det Högskolan i Jönköping som har satsat ganska mycket, Högskolan i Halmstad tillhör också de högskolor som satsar.
Att antalet stipendier ökat har självfallet bidragit till rekryteringen av fler studenter. Hösten 2013 kom 54 procent av studenterna utan stipendium medan 46 procent av studenterna hade fått stipendium i någon form, allt från heltäckande stipendier till sådana som täcker en del av studieavgiften.
– Det har varit en ganska hygglig ökning av stipendierna. Från och med nästa år kommer det totala värdet av stipendier som Sverige erbjuder den här gruppen studenter att vara nära 300 miljoner kronor. Det är inte så dåligt om man tänker på att regeringen drog ned på takbeloppet med 500 miljoner när man införde studieavgifter, halva det beloppet finns nu i stipendier.
Niklas Tranæus poängterar att stipendierna finansieras nästan uteslutande genom biståndsmedel och allra mest medel riktas mot länder med de lägsta inkomstnivåerna.
– Problemet är att om lärosätena ska kunna konkurrera om att attrahera högpresterande studenter – vilket regeringen signalerat är önskvärt – behövs också stipendiemedel som inte är knutna till specifika länder.
Men Niklas Tranæus menar att om Sverige vill konkurrera om de bästa studenterna är det inte tillräckligt med mer stipendiepengar.
Ett problem är krångliga regelverk, som till exempel att det är svårt att söka uppehållstillstånd från vissa länder. Ett annat stort problem är att det tar så lång tid från ansökan till att bli antagen att många internationella studenter hoppar av ansökningsprocessen. Niklas Tranæus tror att den förändring i högskoleförordningen som gör det möjligt för lärosätena att ha separat antagning av betalande studenter kan få effekt.
– Men de nya reglerna lägger ett större ansvar på hur lärosätena rekryterar, påpekar han.
Ytterligare en viktig faktor är möjligheten att stanna i Sverige och arbeta efter studierna.
– Allting tyder på att det är en otroligt stark attraktionsfaktor. Regeringen har signalerat att studenter ska kunna få möjlighet att stanna och söka jobb. Den dagen reglerna ändras bör det ha en gynnsam effekt.
Men här har Sverige ett problem på makroplanet.
– Det är min absoluta övertygelse att Sverige har en nackdel i att vi inte är kända som ett land som attraherar talang,vare sig som studenter eller arbetskraft. Vi sänder inte ut så bra signaler, eftersom det är svårt för människor med utomeuropeisk bakgrund att få arbete som motsvarar deras kompetensnivå i Sverige, säger Niklas Tranæus.
PER-OLOF ELIASSON
Fotnot: De stipendier som lärosätena bekostar med egna medel eller donationer utgör en liten del. För läsåret 2012–2013 var summan 27,1 miljoner kronor.
Källa: Högskoleverket
