– Frågan är väl värd att prövas, säger Mats Ericson.
Idag upphör kollektivavtalet att gälla för den som arbetar kvar i timanställning efter 67 års ålder. Det innebär att arbetsmarknadens lagar tar över istället för kollektivavtalet. Semesterlagen ger exempelvis rätt till 25 semesterdagar medan kollektivavtalet för den som är 67 år med en lång universitetsanställning ger betydligt fler.
– SULF ser positivt på frågan om kollektivavtal också för äldre arbetstagare eftersom samhället nu efterfrågar att vi arbetar längre framöver.
När det gäller principfrågan att universitetslärare arbetar kvar efter 67 års ålder säger Mats Ericson att det ur ett samhällsperspektiv finns både för- och nackdelar. Faran är att yngre trängs undan. En fördel, utöver intjäning av pension under längre tid, är att man kan behålla kunskap som annars försvinner.
– Ur den enskilde lärarens perspektiv är det naturligtvis bra att ha möjligheten att arbeta kvar efter 67 års ålder.
Mats Ericson säger också att regeln att universitetsläraren måste lämna sin anställning vid 67 inte bör ändras isolerat för lärare på universiteten, utan i så fall som ett led i en allmän förändring. Han poängterar också att alla måste ha en vettig pension och att det finns yrkesgrupper som inte orkar arbeta ens till 65 år. Han förespråkar därför en pensionsålder som är anpassad både till personliga förutsättningar och de allmänna krav yrket ställer.
– Det vore inte så dumt med ett flexibelt system där arbetstagare och arbetsgivare gemensamt kommer överens inom de ramar som gäller för olika typer av jobb och branscher, säger Mats Ericson.
BJÖRN FORSBERG
