Svenska paradoxen en myt

Den svenska paradoxen stämmer inte. Svenska forskare tar patent i minst lika hög utsträckning som sina kollegor i USA. Det visar Evangelos Bourelos i en ny doktorsavhandling.

Tidigare trodde många att det i Sverige kommersialiseras jämförelsevis få forsk­ningsresultat från universiteten, trots att Sverige lägger ned stora summor på forskning; den så kallade svenska para­doxen.
– Problemet var att man räknade fel eftersom universiteten på grund av lärarundantaget bara äger få patent, säger Evangelos Bourelos som nyligen lade fram sin avhandling vid Handels­högskolan vid Göteborgs universitet.
Förut har man i Sverige beräknat att andelen akademiska patent i Sverige var 0,5 procent, men Evangelos Bourelos har kunnat visa att andelen är tio gånger högre, sex procent.
– Det visade sig i tidig forskning från vår grupp att svenska forskare är på minst samma nivå som Italien, Frankrike och USA, säger han.
Evangelos Bourelos och hans medar­betare började med att bygga upp en databas över alla svenska patent regist­rerade av European Patent Office. Sedan har han matchat innehavarna av patent med anställda vid svenska lärosäten.
Då har han också kunnat få en bild av uppfinnarna. De flesta patenten söks inom fysik och elektronik och den typiske uppfinnaren är en manlig profes­sor runt 50.
Genom att para ihop patentinne­havarna med en "tvillingforskare" inom nanoteknik som inte är uppfin­nare har Evangelos Bourelos funnit att det inte är någon motsättning mellan kommersialisering och forskning.
Forskaren som tar patent är i genom­snitt mer fram­gångsrik – publi­cerar sig mer – och överger inte heller grundforskningen.

Att vissa forskare blir framgångsrika i att kommersialisera forskningsresultat tror Evangelos Bourelos beror på en bakomliggande "entreprenörsanda".
Han har också undersökt vad univer­siteten gör för att öka kommersialiseringen.
– Vi fann att utbildning i entrepre­nörskap har en klart positiv effekt på kommersialisering. Vidare så fann vi en positiv koppling mellan innovations­kontor och patentering å ena sidan och mellan inkubatorer på lärosätena och akademiska spinoff­företag å andra sidan. Däremot så fann vi bara en svag koppling mellan kommersialisering och nätverk mellan universitet och industri. Det betyder att den funktionen måste förbättras, säger han.
Eftersom universiteten inte äger patenten i Sverige tillhör nästan 80 procent av de akademiska patenten i Sve­rige stora företag som Ericsson, ABB och Volvo. Karolinska institutet är det enda svenska universitet som äger patent i nämnvärd utsträckning.

Evangelos Bourelos har slagit hål på ytterligare en myt.
– Tidigare har det antagits att aka­demiska patent haft mindre värde för storföretag än andra patent eftersom akademiker skulle vara mera orienterade mot grundforskning. Men vi kom fram till att akademiska patent är lika värdefulla som andra. Och de har till och med större värde på lång sikt, säger Evangelos Bourelos.
Han bedömer att nanoteknologi kan bli nästa teknikboom i Sverige.
– Den svenska modellen och svensk kunskap passar bra för nanoteknologi. I Sverige finns en mix av statligt finansie­rad forskning och företag som står för kommersialiseringen. Och i jämförelse med många andra länder är kunskapen i Sverige avancerad med många patent.

Databasen som Evangelos Bourelos tagit fram ägs av Göteborgs universitet och används redan i andra forskningsprojekt som ESF-APE-INV (Academic Patenting in Europe). Evangelos Bourelos fortsätter också sin forskning med hjälp av databasen.

PER-OLOF ELIASSON


Kategorier: Arkiv