Det är den socialdemokratiske riksdagsledamoten Peter Hultqvist som anser att det har förekommit "vittgående in skränkningar i nomineringsförfarandet".
I sin anmälan skriver han bland annat att utbildningsdepartementet "utan förankring i lagrum eller riksdagsbeslut" avgör vad som är en intressekonflikt. Hultqvist ifrågasätter också den "policy" som exkluderar riksdagsledamöter från styrelseuppdragen.
I det svar som KU begärt klargör utbildningsdepartementet att det är regeringen som är "beslutande instans" och som gör "den slutgiltiga bedömningen innan en person utses". Vilket inte är något nytt, rent formellt, men det kan ändå jämföras med den politiska retoriken i den "frihetsreform" som genomfördes 2007, där man underströk att det är "en mycket viktig princip att universitet och högskolor får utse sina egna styrelser".
Som Universitetsläraren flera gånger rapporterat visade det sig dock att det principiella inte var särskilt enkelt att tillämpa i nomineringspraktiken.
"Frihetsreformen" fick skrotas, efter som den innebar att lärosätenas ledningar själva fick utse sina styrelser och därmed skapades risk för jäv och beroende genom att styrelsen i sin tur skulle utse rektor. Denna modell ersattes med att styrelser föreslås av en nomineringskommitté, ledd av den landshövding som verkar i det aktuella sätets region och i övrigt bestående av en studentrepresentant och en person med sakkunskap om lärosätet och sektorn.
Den nya modellen tillämpades första gången i samband med att nya styrelser utsågs i april förra året. Peter Hultqvist gjorde sin anmälan med anledning av att kommunalrådet i Falun Jonny Gahnshag (S) och riksdagsledamoten Anders Ahl gren (C) då inte ansågs möjliga för omnominering i Högskolan Dalarnas styrelse. Gahnshag därför att han bedömdes befinna sig i "intressekonflikt" då delar av Högskolan Dalarna är förlagd till Falun och att Falu kommun har intressen i högskolans verksamhet. Gällande Anders Ahlgren handlade det om den av Hultqvist ifrågasatta "policyn" att riksdagsledamöter inte är lämpliga.
– Mitt intryck var att nomineringarna hade skett genom muntliga direktiv från statssekreterare Peter Honeth och där med ett uttryck för Jan Björklunds vilja, säger Peter Hultqvist.
I anmälan tar han upp att statssekreteraren vid ett möte med det så kallade landshövdingenätverket ska ha under strukit att riksdagsledamöter inte ska nomineras till de regionala högskolornas styrelser.
Han citerar också ett brev från Peter Honeth till landshövdingarna där det heter att "det är viktigt att särskilt beakta vissa frågor när styrelsens sammansättning övervägs. Dit hör frågan om huruvida intressekonflikter kan uppstå om styrelseledamöter samtidigt företräder verksamheter som är starkt samman kopplade med det aktuella lärosätets verksamhet".
Tillämpningen av detta kan hur som helst inte sägas vara präglad av påfallande konsekvens. Jonny Gahnshag avpolletterades alltså med hänvisning till risk för kommunalpolitisk intressekonflikt, däremot accepterades kommunalrådet i Leksand, Ulrika Liljeberg (C), i Högskolan Dalarnas styrelse.
Någon policy om intressekonflikt mellan regionpolitik och lärosäte gällde uppenbarligen inte heller när finanslandstingsrådet i Stockholm, Torbjörn Rosdahl (M), utsågs till ledamot i Karolinska institutets styrelse.
Och i Luleå tekniska universitets styrelse sitter, utan invändningar från utbildningsdepartementet, kommunalrådet Karl Petersen (S), i Högskolan i Gävles styrelse återfinns kommunalrådet Carina Blank (S) och i styrelsen för Malmö högskola kommunalrådet Anders Rubin (S) och kommunfullmäktigeledamoten Emil Eriksson (M).
Peter Hultqvist tillhör givetvis inte dem som ser det som problematiskt att ovannämnda och andra aktiva politiker återfinns i lärosätenas styrelser, tvärtom menar han att politiker har mycket att tillföra. Däremot vill han genom sin KU-anmälan invända mot det han ser som politisk och "oreglerad" styrning av nomineringsprocessen.
Att KU tagit upp ärendet har som förutnämnt inneburit att utskottet begärt svar från utbildningsdepartementet på ett antal frågor rörande "förfarandet för nominering av högskolestyrelser". KU ville bland annat veta mer om vad statssekreterare Peter Honeth sagt om riksdags ledamöter vid landshövdingenätverkets möte, där utbildningsdepartementet bekräftar att statssekreteraren "gav uttryck för att det kan finnas en risk för jäv eller intressekonflikter i fråga om riksdagsledamöter liksom för andra personer".
KU vill också veta vilken "statsrättslig status" nomineringsgrupperna har, med tanke på deras "självständiga uppdrag".
Svaret från utbildningsdepartementet framhåller dock inte denna självständighet, utan betonar ännu en gång att det är regeringen som bestämmer: "En nomineringsgrupp är att betrakta som en beredningsgrupp med uppgift att ta fram ett förslag till regeringen inför regeringens beslut om att utse styrelseledamöter."
KU:s granskning av nomineringsprocessen kan leda till att utbildningsministern och/eller statssekreteraren kallas till KU-förhör under våren.
MARIELOUISE SAMUELSSON