Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Regeringen KU-anmäld för ministerstyre i nomineringar

Den omdiskuterade frågan om tillsättning av ledamöter i högskolestyrelser granskas nu av konstitutionsutskottet, efter anmälan om att "ministerstyre" ska ha påverkat nomineringsprocesserna

1 februari, 2014
Universitetsläraren

Det är den socialdemokratiske riksdags­ledamoten Peter Hultqvist som anser att det har förekommit "vittgående in­ skränkningar i nomineringsförfarandet".
I sin anmälan skriver han bland an­nat att utbildningsdepartementet "utan förankring i lagrum eller riksdagsbeslut" avgör vad som är en intressekonflikt. Hultqvist ifrågasätter också den "policy" som exkluderar riksdagsledamöter från styrelseuppdragen.
I det svar som KU begärt klargör utbildningsdepartementet att det är regeringen som är "beslutande instans" och som gör "den slutgiltiga bedöm­ningen innan en person utses". Vilket inte är något nytt, rent formellt, men det kan ändå jämföras med den politiska retoriken i den "frihetsreform" som genomfördes 2007, där man underströk att det är "en mycket viktig princip att universitet och högskolor får utse sina egna styrelser".
Som Universitetsläraren flera gånger rapporterat visade det sig dock att det principiella inte var särskilt enkelt att tillämpa i nomineringspraktiken.
"Frihetsreformen" fick skrotas, efter­ som den innebar att lärosätenas ledningar själva fick utse sina styrelser och därmed skapades risk för jäv och bero­ende genom att styrelsen i sin tur skulle utse rektor. Denna modell ersattes med att styrelser föreslås av en nominerings­kommitté, ledd av den landshövding som verkar i det aktuella sätets region och i övrigt bestående av en student­representant och en person med sak­kunskap om lärosätet och sektorn.

Den nya modellen tillämpades första gången i samband med att nya styrelser utsågs i april förra året. Peter Hultqvist gjorde sin anmälan med anledning av att kommunalrådet i Falun Jonny Gahnshag (S) och riksdagsledamoten Anders Ahl­ gren (C) då inte ansågs möjliga för omnominering i Högskolan Dalarnas sty­relse. Gahnshag därför att han bedömdes befinna sig i "intressekonflikt" då delar av Högskolan Dalarna är förlagd till Falun och att Falu kommun har intres­sen i högskolans verksamhet. Gällande Anders Ahlgren handlade det om den av Hultqvist ifrågasatta "policyn" att riks­dagsledamöter inte är lämpliga.
– Mitt intryck var att nomineringarna hade skett genom muntliga direktiv från statssekreterare Peter Honeth och där­ med ett uttryck för Jan Björklunds vilja, säger Peter Hultqvist.
I anmälan tar han upp att statssekre­teraren vid ett möte med det så kallade landshövdingenätverket ska ha under­ strukit att riksdagsledamöter inte ska nomineras till de regionala högskolornas styrelser.
Han citerar också ett brev från Peter Honeth till landshövdingarna där det heter att "det är viktigt att särskilt beakta vissa frågor när styrelsens sammansätt­ning övervägs. Dit hör frågan om huru­vida intressekonflikter kan uppstå om styrelseledamöter samtidigt företräder verksamheter som är starkt samman­ kopplade med det aktuella lärosätets verksamhet".

Tillämpningen av detta kan hur som helst inte sägas vara präglad av påfallan­de konsekvens. Jonny Gahnshag avpol­letterades alltså med hänvisning till risk för kommunalpolitisk intressekonflikt, däremot accepterades kommunalrådet i Leksand, Ulrika Liljeberg (C), i Högsko­lan Dalarnas styrelse.
Någon policy om intressekonflikt mellan regionpolitik och lärosäte gällde uppenbarligen inte heller när finans­landstingsrådet i Stockholm, Torbjörn Rosdahl (M), utsågs till ledamot i Karo­linska institutets styrelse.
Och i Luleå tekniska universitets styrelse sitter, utan invändningar från utbildningsdepartementet, kommunal­rådet Karl Petersen (S), i Högskolan i Gävles styrelse återfinns kommunalrådet Carina Blank (S) och i styrelsen för Malmö högskola kommunalrådet Anders Rubin (S) och kommunfullmäktigeleda­moten Emil Eriksson (M).
Peter Hultqvist tillhör givetvis inte dem som ser det som problematiskt att ovannämnda och andra aktiva politiker återfinns i lärosätenas styrelser, tvärtom menar han att politiker har mycket att tillföra. Däremot vill han genom sin KU-­anmälan invända mot det han ser som politisk och "oreglerad" styrning av nomineringsprocessen.

Att KU tagit upp ärendet har som förut­nämnt inneburit att utskottet begärt svar från utbildningsdepartementet på ett an­tal frågor rörande "förfarandet för nomi­nering av högskolestyrelser". KU ville bland annat veta mer om vad statssekre­terare Peter Honeth sagt om riksdags­ ledamöter vid landshövdingenätverkets möte, där utbildningsdepartementet be­kräftar att statssekreteraren "gav uttryck för att det kan finnas en risk för jäv eller intressekonflikter i fråga om riksdags­ledamöter liksom för andra personer".
KU vill också veta vilken "statsrätts­lig status" nomineringsgrupperna har, med tanke på deras "självständiga upp­drag".

Svaret från utbildningsdepartementet framhåller dock inte denna självständighet, utan betonar ännu en gång att det är regeringen som bestämmer: "En nomineringsgrupp är att betrakta som en beredningsgrupp med uppgift att ta fram ett förslag till regeringen inför regeringens beslut om att utse styrelse­ledamöter."
KU:s granskning av nomineringspro­cessen kan leda till att utbildningsministern och/eller statssekreteraren kallas till KU-­förhör under våren.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023