Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Rätt organiserad praktik ger fördelar åt alla

Debattartikel av Berndt Hofmaier

1 februari, 2014
Universitetsläraren

Förändringarna av utbildningssystemet – Bolognasystemet – som Sverige 2007 anslöt sig till handlar inte bara om att öka rörligheten och jämförbarheten av utbildningar utan har också satt fokus på employability som ibland översätts med anställningsbarhet. Det kan tolkas på olika sätt men går helt enkelt ut på att studenterna ska kunna få arbete efter studietiden. Inte bara jobb utan rätt jobb och då uppstår naturligtvis frågan om utbildningen är relevant för detta arbete.
Den grundläggande frågan är dock om det behövs en akademisk utbildning över huvud taget för en stor del av jobben. Som bland andra Mats Alvesson, professor i Lund, har skrivit om flera gånger, kan man uppenbart ifrågasätta detta. Istället handlar det om att man skapar en bild av att många yrken kräver "högskolekompetens". För många jobb behövs snarare en blandning av teoretisk och praktisk kunskap som gymnasieskolan och en kvalificerad yrkesutbildning skulle kunna ge.
Vad är då universitetens och högskolornas roll? Det enkla svaret är utbildning (kvalificerad sådan), forskning och samverkan med samhället. Akademisk utbildning och forskning ses som ett sätt att nå kunskap som ska ifrågasättas, provas och vidareutvecklas. För detta krävs bestämda metoder och analysverktyg och ett förhållningssätt och en inställning som förmedlas och formas under en längre utbildningstid. Man kan kanske kalla detta för en akademisk lärlingstid som i regel sker i speciella institutioner, det vill säga universitet och högskolor.
Även om det i vissa utbildningar har funnits en tydlig och direkt koppling till praktik, exempelvis inom läkar- eller lärarutbildningen, så har många utbildningar p� universiteten inte en sådan anknytning. Till viss del har detta att göra med speciella drag i det svenska utbildningssystemet. I många länder har man tillgodosett behovet av praktiskteoretisk utbildning genom särskilda skolor som exempelvis olika fackhögskolor (i Tyskland Fachhochschulen) som i stor utsträckning är yrkesförberedande. I Sverige har universitet och högskola ett brett uppdrag vars centrala utgångspunkt är att utbildningen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och beprövad erfarenhet. Expansionen av högskoleväsendet har dock inneburit att också utbildningar med tydlig yrkesinriktning har införlivats och som i stor utsträckning i huvudsak utgår från beprövad erfarenhet.
Därmed hamnar lärosätena i ett dilemma. Å ena sidan bör undervisningen och forskningen kunna mäta sig i konkurrensen på den internationella utbildnings- och forskningsmarknaden. Å andra siden ska man också uppfylla näringslivets krav på användbar kunskap. Detta dilemma illustreras tydligt i de utvärderingar av utbildningar som genomförts och där brister vad gäller den vetenskapliga delen av utbildningen har påtalats.

Kravet från näringslivet och från vissa utbildningspolitiker har också blivit allt starkare för att utbildningar ska kunna få praktikinslag. I rapporten "Företagens syn på högre utbildning" har Svenskt Näringsliv intervjuat 1 146 företag där tre fjärdedelar av företagen anser att universiteten inte uppfyller sin uppgift att förbereda studenterna för arbetsmarknaden. Samtidigt visar undersökningen att den mest efterfrågade meriten hos studenter är att de gjort praktik eller haft någon annan relevant arbetslivsanknytning.
Erfarenheter från ett EU-program som undertecknad har deltagit i, visarpå en mängd nya och intressantapraktikexempel inom framför allt ekonomiämnena, yrkeslärarutbildnings- och teknikämnena. Gemensamt för dessa är att man måste utveckla tre centrala inslag. Det första handlar om utbildningens förberedelser för en sådan praktikperiod. Det andra handlar om företagens förberedelser och hantering av en sådan period. Och det tredje berör genomförande av praktiken. Det första innebär att man både från universitetens/högskolornas och företagens sida tillsammans måste satsa på och organisera sådan praktik. Praktik kräver planering, en struktur och innebär också att den på ett naturligt sätt ska infogas i utbildningsplanen. Vilka moment passar in i vilka avsnitt? Vilka förkunskaper krävs för att praktiken blir till nytta för studenten och för företaget? Samtidigt bör arbetsuppgifterna på praktikplatsen diskuteras och planeras. Detta kräver samarbete mellan lärare och företag. Exemplen visar att detta bör ske regelbundet i gemensamma möten där också andra frågor brukar tas upp som exempelvis individuella förväntningar och önskemål, hanteringen av eventuella oenigheter, sekretessfrågor med mera.

Det visar sig också att praktikmomentet inte bara borde vara en period som studenten tillbringar på ett företag utan innehålla olika moment av reflektion där både lärare och företagsrepresentanter deltar. I vissa exempel deklarerar man att det handlar om att lära av varandra och man betonar också att detta främjar förståelsen mellan högskolornas utbildning och företagen.
En central del är naturligtvis utformning och innehåll i en sådan praktikperiod. Undersökningen uppvisar många olika former från traditionell tidsbegränsad praktik till välutvecklade, strukturerade och av högskolor och företag gemensam utvecklade verksamheter. Den mest utvecklade praktikverksamheten finns kanske inom Ålborgs universitet där man tillämpar Problem Based and Project Based Learning (PBL) inom ingenjörs- och teknikutbildningar. Utbildningen innehåller, vid sidan om speciella undervisningsformer, också integrerade "praktikmoment" där både universitetet, företag och studenter samverkar.

Vad vinner man på detta? Från studentens synvinkel handlar det om att få inblick i praktisk verksamhet där man i bästa fall också kan tillföra nya kunskaper och impulser till både företag och utbildning. Från lärarnas sida kommer en sådan praktik och det sättet som den är upplagd på att ge nya insikter i företagens vardag. Från företagen sida kan det visserligen uppfattas som tidskrävande, men rätt organiserad kommer en sådan praktik att kunna bidra till verksamhetens utveckling. För att inte glömma att samarbetet kan ge goodwill åt både universitet, högskolor och företag.

BERND HOFMAIER
Professor i Sociologi/ Arbetsvetenskap
Centrum för Innovations- Entreprenörskaps- och Lärandeforskning (CIEL) Högskolan i Halmstad

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023