– Idag ägnar jag ungefär 20 procent av min arbetstid åt forskning. Resten går åt till undervisning och administration, berättar Eric Battaglia.
Han har en tjänst som maitre de conférénce (motsvarande högskolelektor) i biokemi och molekylärbiologi vid universitetet i Lorraine i nordöstra Frankrike. Enligt anställningsvillkoren borde han kunna forska under hälften av sin arbetstid.
Men han förklarar att den aktuella situationen är exceptionell och frivillig, och bland annat beror på att han organiserar nya utbildningslinjer. Nästa år är det meningen att han ska få betydligt mer tid till sina egna experiment.
– Det skulle förstås vara väldigt skönt att bara ägna sig åt forskning under en period, säger han.
Eric Battaglia är inte fackligt aktiv och har personligen inget emot mjukare regler kring uppdelningen av arbetstiden.
Men Snesup-FSU, som är det största facket bland de franska universitetslärarna, befarar att en ökad flexibilitet leder till att sådana här undantag snart kommer att bli till regel. Särskilt som flera universitet idag brottas med ekonomiska problem.
– Universiteten har fått allt snävare budgetar sedan de blev självständiga. Lärarna kommer därför allt oftare att utsättas för press för att lägga forskningen åt sidan för att ta hand om studenterna.
Det hävdar Philippe Aubry, som är maitre de conférénce i IT-teknik vid universitetet Pierre et Marie Curie (Paris 6), och ingår i ledningen för Snesup-FSU.
Högskoleministern Geneviève Fioraso kommer snart att publicera en ny förordning om universitetslärarnas arbetsvillkor.
Trots segslitna diskussioner och protester från flera fack innehåller den en möjlighet att modulera arbetstiderna. Det vill säga att
universitetsledningarna under perioder kan öka, eller minska lärarnas undervisningsskyldighet, som i vanliga fall är 192 timmar om året. Att de berörda lärarna måste ge sitt skriftliga godkännande räcker inte som garanti för att möjligheten inte ska missbrukas, hävdar facket.
Sedan lång tid tillbaka har majoriteten av de franska universitetslärarna kombinerade forsknings- och undervisningstjänster.
Men 2009 började 50-procentsregeln delvis sättas ur spel. Den dåvarande hög skoleministern Valérie Pécresse hävdade att regeln var för rigid, och drev då igenom möjligheten till modulering.
Nu hade facken stora förhoppningar på att vänstern, som tillträdde 2012, skulle förstärka universitetslärarnas möjligheter att forska, till exempel genomatt öka antalet forskningsstipendier. Och dessutom genom att helt slopa möjligheten till modulering.
Men Philippe Aubry säger att utvecklingen nu istället går åt andra hållet.
Han anser att arbetsgivarna aktivt borde stötta lärare, som av olika anledningar inte har kunnat ägna sig tillräckligt åt forskning, för att de inte ska hamna i en ond cirkel.
Även om undervisningen också räknas in i karriärutvecklingen, är det forskningsresultaten som väger tyngst.
– Färre resurser till forskning leder till färre publikationer. Vilket ger universitetsledningen argument för att läraren ska undervisa mer, och kan presentera ännu sämre forskningsresultat, och så vidare. Ja, vi är mycket besvikna, säger Philippe Aubry.
FRANSKA UNIVERSITETSLÄRARE
Omkring 93 000 personer undervisar på eftergymnasiala utbildningar i Frankrike. Majoriteten, drygt 59 000 personer, har kombinerade lärar-/forskartjänster:
Av dessa är 64 procent "maitre de con- férénce" (vilket ungefär kan översättas med högskolelektor) och 36 procent är professorer.
Årsarbetstiden, oavsett titel, är 1 607 timmar.
Hälften av arbetstiden ska enligt anställningsvillkoren ägnas åt forskning. Hälften åt undervisning.
Undervisningsskyldighet är 192 timmar om året, för kurser som omfattar upp till 36 studenter.
Undervisningsskyldigheten minskar till 128 timmar om det handlar om föreläsningar inför stora grupper (där det inte finns någon övre gräns för antalet deltagare), som kräver längre förberedelser.
Ingångslönen för en maitre de conférénce är cirka 1 700 euro (cirka 15 000 sek) i månaden före skatt, och slutlönen 3 600 euro (32 000 sek).
Lägsta lönen för en professor är 2 500 euro (22 000 sek) och maximilönen 5 000 euro (44 000 sek).
