Osäker ESS-finansiering skapar oro

Istället för att under en tioårsperiod bidra med 550 miljoner till ESS måste Lunds universitet redan nu betala 282 miljoner. Samtidigt är den totala finansieringen av ESS inte säkrad. Ännu en gång har tidpunkten för när finansieringsavtal med andra länder ska vara påskrivna flyttats fram.

Kravet på ”förskottsinbetalning” från Lunds universitet bidrar till att ledningen är bekymrad över hur finansieringen av ESS kommer att påverka lärosätets förutsättningar för forskning.
– Ja, vi är oroliga, eftersom vi tvingas inteckna våra anslag. Till detta kommer också vårt finansieringsansvar på 700 miljoner över en tioårsperiod för Max IV för utrustning och drift, säger prorektor Eva Wiberg.
– Allt detta, totalt 1 250 miljoner över en tioårsperiod, måste finansieras av våra fakultetsmedel och inget av detta omfattar medel för forskning som ska bedrivas i anslutning till anläggningarna och det är ett bekymmer för oss. Vi har inte heller fått några särskilda medel riktat till Lunds universitets stora finansieringsansvar för ESS och Max IV.
Eva Wiberg understryker att universitetet ser det som ”en stor framgång” att anläggningarna byggs i Lund och att universitetet har deklarerat att man är beredd att ta sitt ansvar.
– Vi är tacksamma för det ansvar för finansiering som Vetenskapsrådet och Vinnova tar för Max IV. ESS och Max IV är trots allt nationella och internationella angelägenheter.
Hon menar vidare att regeringen agerar som om Lunds universitet redan har fått så mycket pengar till ESS och Max IV att man därför får finna sig i att dra in på andra satsningar.
– Men Lunds universitet har alltså inte fått några särskilda medel av regeringen till detta. Vi kan ju inte bara vara med och finansiera driften av anläggningar som tillsammans kostar mer än två Öresundsbroar, vi måste också ha en möjlighet att forska på dem.

Max IV är som bekant den synkotronljusanläggning som är under uppförande och som är en del av Lunds universitet. Gällande ESS är det ett aktiebolag som ägs av svenska och danska staten och där Lund och Lunds universitet endast fungerar som ”värdar” för vad som är tänkt att bli ”en världsledande anläggning för materialforskning och livs­vetenskaper”.
Som Universitetsläraren flera gånger tidigare rapporterat förutsätter bygget av ESS att ett tillräckligt antal länder, förutom ”huvudintressenterna” Sverige, Danmark och Norge, går in som med­finansiärer, men ännu (i mitten av janu­ari) är inte dessa avtal i hamn. Detta trots att en förutsättning för att den byggstart som är planerad till i sommar sagts vara att nya länder skulle ha skrivit på före årsskiftet 2013/2014.
Det som redan är klart är att Sverige har åtagit sig att stå för 35 procent av totalkostnaden för konstruktionen, Danmark 12,5 procent, Norge 2,5 procent och Schweiz för mellan 3 och 4 procent av totalkostnaden som sedan beslutet om att förlägga ESS i Sverige har räknats upp från 1 478 miljoner euro till 1 843 miljoner euro.
När regeringen i höstas utsåg Lars Leijonborg som chefsförhandlare för ESS med uppdrag att få andra länder att skriva på finansieringsavtal uttryckte den tidigare ministern ambitionen att detta skulle vara ordnat före årsskiftet 2013/2014. I en intervju i Sydsvenska Dagbladet beskrev Leijonborg hur det viktigaste var att ”försöka se till att alla länder lever upp till det de lovat”. Han menade vidare att en del länder ”försöker komma ifrån en del av sina åtaganden”. De länder som avses är Estland, Frankrike, Island, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ungern. Det dessa länder hittills har undertecknat är dock inte rättsligt eller ekonomiskt bindande avtal, utan endast avsiktsförklaringar.
Om de tilltänkta länderna inte går in som finansiärer har Sverige åtagit sig att täcka upp till 85 procent av totalkostnaden, alternativt måste ESS läggas på is. Att finansieringen av ESS ännu inte är säkrad bidrar givetvis till att ledningen för Lunds universitet är oroad.

– Vi behöver garanti för att pengarna som betalats till ESS inte har kastats i sjön, säger Eva Wiberg, som då inte bara avser det Lunds universitet bidragit och kommer att bidra med, utan också i stort, då ESS sedan 2009 utgjort en betydande post i utbildningsdepartementets budget för forskning. Först 150 miljoner per år och sedan 2013 och fram till och med 2015 rör det sig om 350 miljoner årligen.
Statssekreterare Peter Honeth säger att regeringen är ”hoppfull” gällande att sluta bindande finansieringsavtal med andra länder.
– Men det finns inga garantier. I bästa fall blir det klart före sommaren, annars får vi justera tidpunkten för byggstart.


Kategorier: Arkiv