Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Einstein-bilden måste förändras

Mediebilden av en forskare är ofta ”Einstein-bilden”, alltså en manlig natur­vetare i labbet. Ett sätt att förändra denna arketypiska, konserverande bild är att forskare visar sig mera i offentligheten, deltar mera i debatter och inte minst jobbar mera ute i skolorna. Det vore också önskvärt att medier blir bättre på att beskriva forskarnas och forskningens förutsättningar.

1 januari, 2014
Universitetsläraren

Det säger Karin Larsdotter, ansvarig för den senaste förtroendebarometern som för en tid sedan presenterades av Vetenskap & Allmänhet, den ideella förening som årligen genomför undersökningar gällande uppfattningen om forskning och forskare.
2013 års undersökning visar att 89 procent har ”ganska stort” eller ”mycket stort” förtroende för forskare vid universitet och högskolor, vilket är den högsta förtroendesiffran sedan 2002, då Vetenskap & Allmänhet inledde sina undersökningar.
– Förtroendet var högt, 86 procent, redan förra året, men har alltså fortsatt svagt uppåt.
Förtroendet för forskare verksamma vid företag har däremot minskat med åtta procentenheter, till 59 procent.

Till dem som är mest positiva till forskning hör gruppen pensionärer, som anser att vetenskapliga framsteg bidragit till att göra livet bättre, samtidigt som de har lägre tilltro till att forskningen kan bidra till framtida lösningar på samhällsproblem. De unga som intervjuades för VA-barometern visade sig omvänt ha lägre förtroende för forskare, samt mer tillförsikt gällande vad forskningen kan åstadkomma i framtiden.
Allmänhetens intryck av forskning är ofta relaterad till hur medier väljer att presentera forskningsresultat, vilket kan resultera i både okritiska hyllningar och missvisande urval.

– Medielogiken innebär ju tyvärr att de ”klimatförnekande” forskarna får oproportionerligt stort utrymme jämfört med den stora majoritet av forskare som är eniga om människans inverkan på klimatet, säger Karin Larsdotter.
Hon betonar att forskning är så pass komplicerat att journalister knappast kan förväntas ”överpröva” en forskares resultat. Däremot kan medierna bli bättre på att undvika att presentera grundforskning som löfte om bot mot allvarliga sjukdomar.
– Även om det är förståeligt och mänskligt att det händer. Både journalister och allmänhet vill så gärna att det ska finnas sådan bot, vi delar ju alla visionen om ständigt nya framsteg.
Undersökningen visar vidare att den tillfrågade allmänheten ser grundforskning som något positivt, 70 procent ­”instämmer helt” i att forskning är viktigt­ också när man inte vet om det leder till användbara resultat.
– Man vill hellre vänta på ett ”säkert” resultat än att få tvetydiga besked och vill inte ha ”larmrapporter”, konstaterar Karin Larsdotter.

Men trots rekordförtroendet finns det, enligt Vetenskap & Allmänhet, ständigt mer att göra gällande det som föreningen arbetar för; ”att främja dialog och öppenhet mellan forskare och allmänhet – särskilt unga” och för att nyansera och komplettera den förut­nämnda mediebilden av forskaren i laboratoriet.
– Allmänheten är intresserad av samhällsfrågor och psykologi, det är forskning som lämpar sig för arrangemang som science-kaféer, med utrymme för debatt och samtal, som inte ska vara en envägskommunikation om resultat, säger Karin Larsdotter.

Marielouise Samuelsson

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023