De allra flesta utbildningar som riktar sig till invandrare med akademisk utbildning från hemlandet finns inom tre grupper:
• Utbildningar som ingår i regeringens integrationssatsning.
• Arbetsmarknadsutbildningar som ges på uppdrag av Arbetsförmedlingen, kallade Korta vägen.
• Aspirantutbildningar som ges på lärosätenas eget initiativ.
Dessutom ger SLU en kompletterande utbildning för utländska veterinärer, Högskolan i Borås ger Svenska för utländska akademiker och Kungl. Tekniska högskolan ger i samarbete med Järfälla kommun Sfinx-programmet för utländska ingenjörer.
I regeringens integrationssatsning har ett antal lärosäten fått i uppdrag att anordna kompletterande utbildningar om högst 120 högskolepoäng för vissa yrkesgrupper:
• Jurister – universiteten i Stockholm och Göteborg.
• Lärare – universiteten i Göteborg, Stockholm, Umeå, Linköping och Örebro samt Malmö högskola.
• Sjukvårdspersonal – universiteten i Lund, Göteborg och Linköping samt Karolinska institutet.
Utbildningarna i Korta vägen upphandlas från lärosätena av Arbetsförmedlingen. Det hela startade i början av 2000-talet med tre arbetsmarknadskurser i Västra Götaland. Sedan har antalet kurser utökats och efter en upphandling 2012 finns nu Korta vägen på ett 20-tal högskole- och universitetsorter.
På eget initiativ anordnar Malmö högskola och Linköpings universitet aspirantutbildningar.
– Det är en fördel för det svenska samhället att fånga upp de här personerna och även för dem själva är det positivt att inte behöva jobba med något de är överkvalificerade för eller att gå arbetslösa, säger Ulrika Axelsson, programansvarig för aspirantkursen vid Linköpings universitet.
Den kursen vänder sig till personer med annan examen än läkare och lärare. Ungefär tio personer går utbildningen per år.
Programmet startades 2002, det pågår i upp till två terminer och har en specialiserad studievägledning i anslutning till kursen.
Kurserna består av tre block. Första blocket går halva första terminen. Då läser alla tillsammans en kurs om svenska samhället, kulturen och språket.
I block två väljer studenterna kurser som kompletterar eller aktualiserar deras gamla utbildning. Alla kurser som finns på universitetet är möjliga att söka.
Block tre består av praktik och pågår under andra terminen.
– Det vanligaste har hittills varit att de praktiserar i tio veckor. Men i år tycks nästa alla vilja ha 20 veckor, säger Ulrika Axelsson.
Efter praktiken ska studenterna helst ut i jobb.
– Ungefär en tredjedel får jobb direkt efter, eller i anslutning till praktiken. En del får jobb lite senare men det finns studenter som fortsätter att vara arbetslösa.
En stor stötesten är språket.
– Det är väldigt olika hur duktiga studenterna är på svenska, det beror på hur länge de har varit här och hur utvecklingsbara de är.
Ett annat problem är att utbildningarna ofta inte är riktigt kompatibla.
– Även om studenterna har sin utbildning validerad från Högskoleverket kanske det ändå inte riktigt stämmer. För exempelvis jurister kan det vara stora skillnader mellan lagar i olika länder.
Aspirantkursen förändras hela tiden.
– Vi utvecklar utbildningen för varje år och i år har vi lagt ännu mer fokus på språk och drillar studenterna lite hårdare. Och vi har också lagt in rätt mycket rekryteringsträning, som anställningsintervjuer på ett rekryteringsföretag. Själva utbildningen känns bra men jag önskar att alla skulle få jobb efter praktiken, säger Ulrika Axelsson.
Uppskattningsvis deltar i storleksordningen 1 000 till 2 000 studenter per år i de olika utbildningarna. Kurserna varierar i längd från en till fyra terminer.
Hur går det då för studenterna? Problemet är att ingen riktigt vet. Det saknas systematisk uppföljning av hur väl deltagarna lyckas på arbetsmarknaden, vilket naturligtvis är en stor brist.
Men av de ofullständiga uppföljningar som finns tillgängliga verkar det som att en stor del av studenterna får jobb i det yrke de utbildats till. För olika yrkesgrupper och utbildningar verkar andelen som räknas som etablerade på arbetsmarknaden en tid efter avslutad kurs variera från under 50 procent upp mot 100 procent för tandläkare som är ett bristyrke.
PER-OLOF ELIASSON
