Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Samhället går miste om viktig utveckling”

Av 876 Nobelpris har 45 gått till kvinnor. På Nobeldagen 2013 prisas elva män. Och en kvinna. – Det räcker inte med vetenskaplig excellens för att komma med i Nobelförsamlingarna. Framför allt gäller det att ha rätt kontakter och kön – det manliga, säger Agnes Wold, professor i immunologi vid Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet, samt hedersdoktor vid Chalmers efter ha studerat jämställdheten i forskningsvärlden.

18 december, 2013
Universitetsläraren

Nomineringsarbetet i Nobelförsamlingarna är en lång process med många involverade. Runt 3 000 inbjudningar till att föreslå kandidater går varje år ut till världens lärosäten.
Arbetet med att vaska fram möjliga kandidater sker sedan till stor del bakom lyckta dörrar och görs nästan uteslutande av män, som väljer män. Kungliga Vetenskapsakademien (KVA)utser pristagare i fysik, kemi och ekonomi. Akademien har 625 ledamöter, 76 är kvinnor.
I Akademiens ledningsgrupp – presidiet – råder jämställdhet, preses och andra vice preses är kvinnor.
I de inflytelserika Nobelkommittéerna för prisen i fysik, kemi och ekonomi sitter 20 män och fem kvinnor, att jämföra med två kvinnor för tre år sedan.
Samtliga ordförande är män.
Av 436 Nobelpristagare i fysik, kemi och ekonomi är endast sju kvinnor. De två kvinnor som fått priset i fysik prisades 1903 och 1963. De fyra kvinnorna som fått kemipriset 1911, 1935, 1964 och 2009.
Marie Curie fick priset i fysik 1903 och det i kemi 1911.
Inte har det blivit mycket bättre på 2000-talet. Ser man på prisen i kemi, fysik och medicin, som brukar rankas som de förnämsta, har fem av 106 pris gått till kvinnor. Ett i kemi och fyra i medicin.
Yvonne Hirdman, professor i historia vid Stockholms universitet, genusforskare och författare, är inte förvånad över att så få kvinnor får Nobelprisen.
– Siffrorna tydliggör att det finns en över- och underordning mellan könen, säger hon. Statistik är ett bra verktyg.

Yvonne Hirdman ser faror:
– Att som kvinna inte räknas eller känna av de rådande "icke-förväntningarna" på kunskap, intelligens och excellens deformerar kvinnors hjärnor, säger hon och fortsätter:
– Som feminist med genusglasögonen på känner man av den förolämpning som kvinnor blivit utsatta för genom årtusenden, ansedda som mindre begåvade, mer känsliga och så vidare i all oändlighet. Begåvning och intelligens är något som påverkas av miljön. På grund av de här sega strukturerna går hela samhället och vi alla miste om potentiell begåvning och intelligens och därmed utveckling. Tveklöst! Ju fler dörrar som öppnas desto mer begåvningar kommer vi alla, oavsett kön, att se och få ta del av.
Dags att avskaffa Nobelprisen?
– Nej, snarare är det hög tid att erövra dem! Kvinnor måste som alltid ta sig in i slutna rum och do it the hard way!
50 professorer – nio kvinnor och 41 män – finns i Karolinska institutets Nobelförsamling. Ordförande och vice ordförande är båda män.

Den mäktiga Nobelkommittén för priset i fysiologi eller medicin har fem ledamöter, två är kvinnor bland annat dess ordförande Juleen Zierath, fysiologiprofessor vid KI och kommitténs första kvinnliga ordförande någonsin.
För tre år sedan bestod kommittén enbart av män.
På frågan om hon kan se något problem med att så få kvinnor har fått priset, svarar Juleen Zierath per mejl:
– Allmänheten kan definitivt se det som ett problem, men vi som sitter i de olika församlingarna måste följa Alfred Nobels testamente, där han tydligt uttryckt att den som gjort den främsta upptäckten ska prisas. Vi kan alltså inte ta hänsyn till nationalitet, religion eller kön.
Hon betonar att få kvinnor fanns inom den vetenskapliga forskningen före 1980-talet och att många upptäckter som nu prisas gjordes för decennier sedan.
Men hon ser det som viktigt att på olika sätt uppmuntra kvinnor att välja en vetenskaplig karriär och tror att vi med tiden kommer att se en annan fördelning.
Juleen Zierath tror inte att mänsk-går miste om upptäckter i och med att så få kvinnor finns med i dessa sammanhang. Det finns andra, tunga vetenskapspriser som kvinnor får, påpekar hon.
Däremot anser hon att det är nödvändigt, men att det går alldeles för långsamt för kvinnor att nå toppositioner i samhället.
– Den största förlusten är om det ena könet diskriminerar det andra och alla inte får samma möjligheter att nå samhällets toppositioner. Då riskerar vi att förlora i utveckling och framåtskridande.

Professor Lars Brink, ordförande för Nobelkommittén för priset i fysik, är av liknande uppfattning:
– Prisen reflekterar en gången tid. I år skrevs arbetena för 49 år sedan och fördelningen var annorlunda då, svarar han via mejl, där han också skriver att han inte har mycket mer att säga, eftersom han är bunden vid sin tystnadsplikt, men tillägger:
– Det kommer ibland propåer om att vi är ett gubbvälde som inte ser kvinnorna men vi har en apparatsom är mycket omfattande. Vi gör många externa utredningar och har haft många kvinnor som utredare.
Lars Brink anser att Nobelprisen speglar forskarsamhället:
– Inga skulle väl vara gladare än vi om vi kunde ge priset till kvinnor, men vi måste ta den som gjort den viktigaste upptäckten oavsett kön. Prisets prestige hänger på att vi ger det till de mest förtjänta personerna och det är det vi arbetar på hela året.

Agnes Wold, överläkare och professor i immunologi vid Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet, avfärdar förklaringar som dessa som "stor okunskap om den egna, vetenskapliga historien".
Hon blev 2006 tillsammans med kollegan Christine Wennerås hedersdoktor vid Chalmers, sedan de studerat jämställdheten bland forskare i Sverige och kunnat belägga att en kvinna måste producera nästan tre gånger så mycket som en man för att få en tjänst av Medicinska forskningsrådet (MFR).
De blev både hotade och förtalade av det akademiska etablissemanget, men deras arbete fick stor internationell uppmärksamhet.
– Nobelförsamlingarna är konservativa fästen för män, som trivs bra tillsammans och inte känner behov av kvinnliga kolleger, när Nobelpristagare ska utses, säger hon.
Agnes Wold beskriver hur det såg ut i laboratorierna i slutet på 1800-talet, då kvinnor arbetade sida vid sida med sina manliga kolleger.
– Den tidens män såg kvinnor som jämlikar i den naturvetenskapliga forskningen, säger hon. Men de som delar ut priser har inte förstått att ta till vara det kapital av skickliga, kvinnliga forskare, som funnits i mer än hundra år.
Pratet om att det inte finns kvinnor att välja anser hon både obildat och dumt.
– De som får Nobelprisen är självklart oerhört kompetenta och lysande vetenskapare, men det finns en mängd forskare som är lika duktiga och som inte får Nobelpris och det av den enkla anledningen att det bara delas ut ett par inom ämnen som är jättelika.
– Den största delen av all genial forskning ger inga Nobelpris. Naturligtvis kan man hitta kvinnor, som gjort tillräckligt banbrytande forskning för att få Nobelpris, om man tycker det är viktigt, vilket man uppenbarligen inte gör, säger Agnes Wold och tillägger:
– Om Alfred Nobel kom upp ur sin grav idag, skulle han genast dra in prispengarna. Det här var inte vad han ville.

Nobelstiftelsen förvaltar arvet efter Alfred Nobel, dess styrelse har sju ledamöter och två suppleanter, en ledamot och en suppleant är kvinnor. Ordförande och vice ordförande är båda män.
Sex kvinnor och dubbelt så många män är medlemmar i Svenska Akademien, som utser pristagare i litteratur, stol elva efter Ulf Linde som avled i oktober är just nu vakant.
Den enda kvinnliga Nobelpristagaren i år – Alice Munro, 82, som tilldelats årets litteraturpris – kan inte komma till Stockholm för att ta emot det på grund av sviktande hälsa.
På Akademiens aderton stolar har genom dess historia suttit 188 ledamöter varav nio kvinnor. Dess ständige sekreterare är och har alltid varit man.
I Nobelkommittén för fredspriset sitter lika många kvinnor som män, ordföranden är man.
Årets prissumma är på åtta miljoner kronor per Nobelpris.

GUNNEL ÅHLANDER

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023