Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Rankningslistor används i lärosätenas marknadsföring

Efter tio år med internationella rankningslistor har svenska lärosäten vant sig. – Den nervositet man såg till att börja med har lagt sig. Nu försöker man använda sig av rankningslistorna i sin marknadsföring, säger Magnus Gunnarsson.

18 december, 2013
Universitetsläraren

Nationella rankningslistor har funnits länge i USA och Storbritannien.
– Men 2003 kom den internationella Shanghai-rankningen, och det fick ett jättegenomslag. Året efter kom Times Higher Education-rankningen, säger Magnus Gunnarsson, utredare på Göteborgs universitet.
Han bevakar rankningsfrågor för Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och slår i en färsk lägesrapport fast att de rankningslistor som finns är oanvändbara för lärosätenas eget kvalitetsarbete. Det gäller såväl de internationella som de nationella; den sammanlagda rankningen i svenska Urank "ger ingen intressant information" och Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet "ger ingen meningsfull information alls".
Inte heller EU:s kommande U-Multirank tror Magnus Gunnarsson kommer att fylla uppgiften att vara rättvisande.
– Jag har svårt att se hur det skulle kunna gå till. Det är jättesvårt att jämföra universitet och högskolor mellan olika nationella system. Det är väldigt olika förutsättningar. Ett av grundproblemen är också att man mäter lärosäten som sysslar med många olika saker och ämnen, säger han.
De tre stora internationella rankningslistorna som nu finns har olika syfte och metod.
Shanghai-rankningen skapades f�r att mäta om den kinesiska satsningen att skapa toppuniversitet lyckades. Den mäter främst toppforskning inom natur, teknik och medicin; Nobelpris tillmäts stor vikt.
QS- och THE-rankningarna görs båda i samarbeten mellan analysföretag och medieföretag (se faktaruta).
50 procent av resultatet av QS-rankningen baseras på webbenkäter om lärosätenas anseende. Enkäterna skickas troligen ut till hundratusentals personer men besvaras bara av några tusen.
THE-rankningen har en liknande ansats men undersökningarna av lärosätenas anseende väger inte riktigt lika tungt.
Magnus Gunnarsson påpekar att de här undersökningarna av anseende har en självgenererande effekt.
– Om man ligger bra till på rankningslistorna så tror andra inom akademin att man är ett högt ansett lärosäte. Så när de ska svara på enkäterna från rankningsföretagen så tittar de på rankningslistorna. Så gör också lärosäten när de ska välja samarbetspartners, och ett högrankat lärosäte har lättare att locka till sig duktig personal.
Alla de tre stora rankningarna räknar också citeringar, fast på olika sätt. Hos THE väger citeringar så mycket som en tredjedel av slutresultatet.

De svenska universitetens rankningar är tämligen instabila, speciellt i QS där undersökningen av anseende spelar så stor roll.
– Akademin har hela tiden protesterat eftersom man anser att rankningarna inte är rättvisande. De som finansierar universiteten har ett större intresse av den sortens mätningar, men man är främst intresserad av rankningar för att det inte finns något annat. U-Multirank är ju ett försök av EU till ett finansiärinitierat rankningsystem.
En grupp som använder sig av rankningslistor för att orientera sig bland lärosäten är internationella mastersstudenter.
– De få studier som finns antyder att ska man rekrytera internationella studenter är det en fördel att ligga högt på rankningslistor. I Kina och Indien vet studenterna inget om Sverige men vi tror att de tittar på rankningslistor.

Frågan är hur listorna påverkar lärosätena.
– Jag har inte sett något lärosäte bygga om sin kärnverksamhet för att bättre passa rankningslistorna, utan det man gör är marknadsföringsåtgärder. De kluriga lärosätena lyckas alltid hitta något i rankningen som verkar positivt för lärosätet och publicera en nyhet kring det.
Men det finns sätt att försöka påverka placeringen. Ett sätt är att höra av sig till personer i sitt nätverk och stöta på om anseendeenkäten. University College Cork på Irland ska exempelvis ha gjort så inför QS-rankningen.
– För lärosätenas egna kvalitetsbedömningar är rankningslistorna som sagt värdelösa. Utom för en enda sak: att få en aning om hur kända vi är och det har i sin tur betydelse för rekryteringen.
Magnus Gunnarsson förväntar sig därför att få se insatser för höjd rankning.
– Man kan spekulera om lärosäten kan höja sin rankning genom att bli synliga med stora projekt. Eller dra igång en festival eller någon annan aktivitet, kanske en ny rankningslista?

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023