Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Den lilla högskolan formade Robert Boije

Sacos nye samhällspolitiske chef valde forskarexamen tack vare en liten högskolas inspirerande miljö. Men han är kluven i frågan om det är få stora eller fler små lärosäten som bäst gynnar forskningen.

18 december, 2013
Universitetsläraren

Robert Boije, som efterträder Gunnar Wetterberg som samhällspolitisk chef hos Saco, ser fram emot att bidra till debatten. Det var den möjligheten som gjorde att han lämnade posten som chefsekonom vid Finansinspektionen, "ett mycket bra jobb", men knappast en plattform för bred samhällsdebatt.
– Som statlig tjänsteman kan man visserligen påverka, men inte delta i den offentliga debatten på samma sätt.
Till Finansinspektionen kom han från finansdepartementet, senast som tillförordnad chef för ekonomiska avdelningen där analys av "de stora samhällsekonomiska frågorna" utgjorde en betydande del av det dagliga arbetet.
Utbildningsfrågor är ett favoritämne. Han menar att "en kraftig höjning" av lärarlönerna är eftersträvansvärd och även om lärarlöner är beroende av kommunala beslut ser han ett behov av tillskott av statliga medel.
Gällande högre utbildning tar han upp ökad genomströmningstakt som nödvändig och förespråkar mer och bättre arbetsplatskontakter för att underlätta för studenter att välja "rätt" från början.
– Att komma tidigt i arbete är bra för individen och för samhället.
Därmed inte sagt att studenter ska ha så bråttom att de börjar jobba innan de tar examen, oavsett om företag kommer med lockande erbjudanden.
– Det finns många skäl till varför det är väsentligt att ha en formell akademisk examen, en oavslutad utbildning kan straffa sig när det blir lågkonjunktur eller när man vill byta jobb.

Själv bestämde han sig påfallande tidigt för ekonombanan. Redan i årskurs 8 hade Robert Boije klart för sig att han skulle bli civilekonom, men "av någon anledning" blev det först fyraårig teknisk linje på gymnasiet. Att han därefter kom att fördjupa sig i nationalekonomisk forskning tillskriver han sin studietid i Örebro och dåvarande Högskolan i Örebro.
Tanken var att läsa till civilekonom vid Stockholms universitet, men trots 4,3 i betygsgenomsnitt (på den dåvarande femgradiga skalan) kom han inte in.
– Jag hade faktiskt aldrig varit i Örebro, men det blev fyra trivsamma och förmodligen avgörande år. Hade jag kommit in i Stockholm hade jag sannolikt bott kvar hemma i Sollentuna.
Den lilla högskolan erbjöd en miljö där studenten inte riskerade att reduceras till "en i mängden". Stor betydelse hade Walter Stervander, institutionens inspirerande prefekt, som uppmuntrade Robert Boije att läsa vidare på forskarutbildningen, då vid Uppsala universitet.

De egna erfarenheterna av fördelarna med en liten högskola till trots, kan han som förutnämnt också se fördelar med att koncentrera forskningsmedel till färre universitet och högskolor.
Hur tänker du dig att nå ut i den samhällsdebatt du vill delta i?
– De stora dagstidningarnas debattsidor tror jag är den bästa plattformen, säger Robert Boije som absolut inte förkastar "sociala medier", men han tror inte på genomslag om man enbart förlitar sig på exempelvis Twitter eller Facebook.
Ytterligare ett favoritämne för debatt är pensionssystemet – "finansiellt robust, men det är inte samma sak som att det är politiskt robust" – bland annat kopplat till behovet av pedagogik så att "vi" ska inse vikten av att arbeta ytterligare år. Han är medveten om behovet av pedagogik också i förhållande till de arbetsgivare som gärna "köper ut" och säger upp seniora medarbetare:
– Akademin är nog en motkraft, där går det bättre att åldras, inte bara för att det inte är fysiskt slitsamt, utan också därför att arbetsgivaren ofta vet att värdera och ta till vara akademisk kompetens.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023