Bevakar högskolan
Bevakar högskolan
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Universitetskanslern: Samverkan med näringslivet kan försämra kvaliteten

Samverkan mellan företag och lärosäten kan ställa till bekymmer när det kommer till utbildningars kvalitet. Det säger universitetskansler Lars Haikola med anledning av den nyligen presenterade utvärderingen av 364 teknik- och ingenjörsutbildningar som ges vid sammanlagt 24 universitet och högskolor.

17 december, 2013
Universitetsläraren

Utvärderingen är därmed den mest omfattande utvärdering som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har genomfört, mer än 4 000 examensarbeten har granskats. Av de 364 får 204 omdömet "hög kvalitet", 50 "mycket hög kvalitet" och 110 utbildningar bedöms ha "bristande kvalitet".
Civilingenjörsutbildningarna klarar sig bäst, av 78 får en fjärdedel omdömet "mycket hög kvalitet" och nio "bristandekvalitet". Sämre utfall blev det för de 94 högskoleingenjörsutbildningar som utvärderats, 25 utbildningar bedöms ha bristande kvalitet, endast sju anses ha "mycket hög kvalitet". I utvärderingen ingår också 190 olika teknikutbildningar som leder till kandidat-, magister- eller masterexamen. Av dessa får 73 omdömet "bristande kvalitet".
Den bristande kvaliteten kan alltså, enligt universitetskanslern, förklaras av att de examensarbeten som bedöms görs i samarbete med företag. Efterfrågan på ingenjörer är som bekant stor, vilket innebär press, inte minst från det regionala näringslivet, att leverera ingenjörer och att samverkan därmed kan bli mer på företagens villkor.
– Utvärderingarna synliggör bland annat bristen på vetenskaplighet vid samarbeten, att det forskningsbaserade utbildningssystemet inte givet harmoniserar med företagens krav och förväntningar, säger Lars Haikola.
Han menar att utvärderingen också belyser hur dubbelexamina frodas, som "extra rekryteringsåtgärd", helt enkelt ett slags lockbetespolitik. Dubbelexamina innebär att studenten utifrån samma examensarbete kan få både en högskoleingenjörs- och kandidatexamen, respektive en civilingenjörsoch masterexamen, vilket skapar problem med att anpassa utbildningarna så att de uppfyller bägge examinas mål.
– Från studenternas perspektiv är det efterfrågat och anses nog också "fint" med en generell examen.
Lärosätenas svar på denna efterfrågan samt tendensen att förse utbildningar med lockande benämningar relaterat till teknik och industri har, enligt Lars Haikola, bidragit till en alltför ymnig flora av teknikutbildningar. Vilket bland annat visar sig i att hela 234 utbildningar är så små att de inte är möjliga att granska.
– Förhoppningsvis kommer utvärderingsresultatet att åstadkomma en självsanering av utbildningsutbudet, säger Lars Haikola.

Också bedömargruppen ser antalet utbildningar som problematiskt.
– Det är många högskolor som vill ha "teknik" i sin profil, säger Leif Bülov, professor i tillämpad biokemi vid Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet, som varit ordförande i en av de sex bedömargrupperna.
Han menar att högskolorna genom prioritering av teknik visar på en hög ambitionsnivå samt att det är logiskt att vilja erbjuda teknikutbildningarna.
– Arbetsmarknaden är god, studenterna kan räkna med att få jobb.
Men den bristande kvaliteten blir självfallet problematisk. Att lägga ned utbildningar, av kvalitetsskäl eller relaterat till att de är för många, drabbar de studenter som påbörjat en relativt lång utbildning.
Utifrån sina erfarenheter av arbetet med peer-review-granskning av teknik- och ingenjörsutbildningar ser han också behov av förändringar inom systemet.
– En fråga som jag vill lyfta är problemet med att vi bara jämför utbildningar inom landet, istället för att undersöka hur våra teknikutbildningar står sig internationellt.

Leif Bülow påpekar att svenska toppstudenter är internationellt efterfrågade, de kan exempelvis konkurrera med studenter från MIT, Massachusetts Institute of Technology.
– Att då enbart ha det svenska perspektivet på teknikutbildningarna är numera ointressant.
Han föreställer sig att internationella jämförelser borde vara genomförbara genom dialog och samarbete mellan UKÄ och den myndighetens motsvarigheter i andra länder, kanske också något motsvarande PISA-undersökningar för högre utbildning.
Vidare ifrågasätter han ambitionsnivån i det nuvarande utvärderingssystemet, det vill säga att alla utbildningar granskas.
– Frågan är om man inte kan uppnå ett lika gott resultat genom att granska ett urval av utbildningar och därmed snarare utvärdera lärosätet som helhet.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2023