Rapporten är ett resultat av att Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, under två år har arbetat för ett nytt framtida kvalitetssystem.
Ett nytt system skulle, enligt SUHF, successivt kunna fasas in parallellt med det nuvarande systemet, bland annat genom att några lärosäten skulle gå före.
– Ställningstagandet är i linje med SUHF:s manifest, som inte enbart handlar om akademisk frihet, utan i hög grad också om akademiskt ansvar, säger Marita Hilliges, rektor vid Högskolan Dalarna och ordförande i SUHF:s expertgrupp, som nu presenterat den rapport om kvalitetsarbete där förändringen av kvalitetssystemet alltså är en central del.
SUHF har enats om fyra principer, ett nytt system ska präglas av "ägarskap och ansvarstagande", vara "kontrollerande och utvecklingsinriktat", "underlätta diversifiering av det samlade utbildningsutbudet" samt "ha internationell legitimitet".
– Det system som gäller nu är konserverande, vilket försvårar för alla utbildningar som utvecklas vid sidan av huvudfåran, det hämmar tvärvetenskaplighet och samverkan, säger Marita Hilliges.
Hon betonar att tanken med ett nytt system inte är att lärosätena ska undandra sig granskning. Externa bedömare ska vara en självklarhet och Universitetskanslersämbetet ska få rollen som granskare av granskningarna.
Det SUHF vill ge lärosätena makt över är att, utifrån vissa grundkrav, utforma sina egna utbildningsgranskningar.
– Att genomlysa en utbildning är nödvändigt, men det system som gäller nu får demoraliserande biverkningar. Det problematiska är bland annat att vi inte litar på systemet. Vi skulle aldrig i forskning och utbildning godkänna bedömningar på det sätt som kvalitetssystemet nu gör. Samtidigt måste vi förhålla oss till dessa resultat, eftersom det handlar om examensrätter och därmed resurser.
Det har länge framgått att SUHF har kritiska synpunkter på kvalitetsutvärderingssystemet, nu vill förbundet vara konstruktivt och framåtblickande.
– Det är nödvändigt för sektorns långsiktiga utveckling med en förändring och då är det viktigt att vi inte bara gnäller, det får vara slutkäbblat nu, säger Marita Hilliges muntert.
Hon är övertygad om att det redan finns en ny attityd, som innebär att lärosätena "oftare sätter sig i förarsätet", och att tiden är mogen för en jämbördig dialog mellan parterna där man lyssnar på argument, tar tillvara varandras kompetens – men respekterar "våra olika roller".
Hur ska nu SUHF gå vidare, konkret? Ja, först gäller det, ofrånkomligt, att övertyga "den politiska nivån".
Marita Hilliges verkar optimistisk, till att både utbildningsdepartementet och UKÄ ska se SUHF-förslagen som något positivt och genomförbart.
En utgångspunkt är att politiker som gärna framhåller ökad autonomi lär få svårt att avfärda en rapport som samtliga lärosäten ställer sig bakom.
– Det kan ta tid innan alla lärosäten känner sig beredda att anta utmaningen, men vi vet nu vad vi vill långsiktigt. Det kommer givetvis att kräva mycket internt arbete, ute på lärosätena, men det kommer också att ge oss större möjligheter att driva vår egen utveckling, säger Marita Hilliges.
MARIELOUISE SAMUELSSON
