Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Rektorer lyfter fram Tarschys förslag på nytt

Är det dags för utbildningsdepartementet att damma av den första autonomiutredningen, efter att förslaget om högskolestiftelser dragits tillbaka? Minst två rektorer ser det som en bra idé, att som en del i fortsatt strävan efter ökad autonomi ta avstamp i Daniel Tarschys betänkande, som 2009 avvisades av flertalet lärosäten.

17 december, 2013
Universitetsläraren

Att utbildningsdepartementet i oktober drog tillbaka departementsskrivelsen om högskolestiftelser väckte viss förvåning, eftersom det skedde innan remisstiden gick ut.
Samtidigt ses tillbakadragandet som en rimlig reaktion på det som Universitetsläraren tidigare skrivit om (senast i nr 15/2013), att en i stort sett enig sektor gjorde tummen ner för det förslag som länge aviserats och som presenterades i juni.
Diskussionen om högskolestiftelser eller snarare lärosätenas organisationsform har dock inte avtagit, utan snarare intensifierats efter beslutet att dra tillbaka den ifrågasatta departementsskrivelsen.
Och oavsett att det formella remissförfarandet har avbrutits kommer exempelvis Karolinska institutet att leverera sitt remissvar, med departementsskrivelsen som utgångspunkt.
– Vi är glada att förslaget om högskolestiftelser drogs tillbaka, men vill absolut inte att frågan om ökad autonomi dör, utan ser fram emot ett omtag; att regeringen och departementet tittar på andra alternativ och att lärosätena får vara med och påverka, säger Anders Hamsten, rektor vid Karolinska institutet.
KI var som bekant ett av de lärosäten som utbildningsminister Jan Björklund nämnde som tänkbar högskolestiftelse, men det som föreslogs i departementsskrivelsen motsvarade "inte helt" vad KI efterfrågat.
– Vi upplevde att det fanns en del frågor som inte täcktes eller beskrevs tillräckligt tydligt i departementsskrivelsen. Och även om en övergång till högskolestiftelseformen innebär nya frihetsgrader, skulle omställningen kosta lärosätena en hel del, alltså bör också andra alternativ övervägas.
Det KI bland annat eftersträvar är större frihet att ta emot och fritt förfoga över donerade medel, man vill också ha ökad möjlighet att etablera verksamhet utanför landets gränser.

Att KI var ett av de lärosäten som framhölls som lämpligt för ombildning ser Anders Hamsten relaterat till att universitetet är "forskningstungt".
– Vi är landets enda medicinska universitet och hamnar lätt i en egen box. Vi i life sciencesektorn har också en särskild förväntan på oss gällande att forskning ska utvecklas till nya produkter för diagnostik och behandling i hälso- och sjukvården.
KI har, via näringsdepartementet, rätt att ha holdingbolag, för att underlätta för att forskningsresultat inom ramarna för ett innovationssystem ska få tid att "mogna" till möjlig kommersialisering.
– Men det finns begränsningar och numera också hinder i form av en konjunktur som generellt är riskovillig, riskkapitalisterna är inte längre beredda att ta risker.
Anders Hamsten betonar att KI vill fortsätta som nationellt universitet, man ser fördelar med att vara ett statligt universitet och vill inte bli "en helt fristående aktör".
Det KI kan tänka sig i första hand är därför antingen en mindre reform inom nuvarande myndighetsform eller en ny offentligrättslig associationsform, som den som föreslogs när alliansregeringenförsta gången gjorde ett försök att förändra lärosätenas organisationsform. Först om dessa vägar inte visar sig vara framkomliga menar Anders Hamsten att högskolestiftelser kan vara ett alternativ.

Det var 2008 som det som kallades autonomiutredningen lade fram betänkandet "Självständiga lärosäten", en form som utredningens ordförande Daniel Tarschysi en intervju i Universitetsläraren nr 20/2008 jämförde med public serviceföretagens styrningsform.
I remissvaren från sektorn blev det också den gången tummen ner, men i efterspelet till förslaget om högskolestiftelser verkar det nu finnas en möjlig renässans för det som ofta benämns "Tarschys-utredningen".
– Idag kan vi nog konstatera att förslaget om "Självständiga lärosäten" inte fick det mottagande som det förtjänade, säger Anders Hamsten.
Bland de lärosäten som 2008/2009 avvek från majoriteten och sa ett bestämt "ja" till betänkandet fanns Linköpings universitet.
– Spontant kan jag säga att vi gärna tittar på Tarschys utredning igen, säger Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet.
Att utbildningsdepartementet drog tillbaka förslaget om högskolestiftelser väckte också i Linköping viss förvåning, men uppfattas som klokt, som ett sätt att gå vidare med arbetet att öka lärosätenas självständighet.
– I styrelsen har vi just behandlat frågan, vi säger tydligt ja till ökad autonomi, men formen med en ny typ av högskolestiftelser är inte rätt väg. Sverige skulle i så fall ha fått tre former för lärosätenas organisation, statliga myndigheter, stiftelser och högskolestiftelser, säger Helen Dannetun.
– Vi tycker att det finns bekymmer med att vi som lärosäten ska styras på ett förvaltningsmässigt sätt som är gemensamt för samtliga statliga myndigheter. Det finns dessutom ett förändringstryck i den generella förvaltningspolitiken som skulle kunna begränsa våra möjligheter att möta framtida utmaningar.
Helen Dannetun menar att universitet och högskolor nu måste bli mer delaktiga.
– Vi som lärosäten måste helt enkelt bli mer konstruktiva i detta arbete.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023