Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Stiftelseförslag möter fortsatt skepsis

Först när regeringen lägger en proposition ska lärosätena ta ställning till om de vill ombildas till högskolestiftelser. Den departementsskrivelse som presenterats är därför ingen intresseanmälan, utan ett erbjudande som det går att tacka nej till. Det har blivit ett av de återkommande budskapen från statssekreterare Peter Honeth när förslaget om högskolestiftelser analyseras och diskuteras.

15 december, 2013
Universitetsläraren

Förslaget med rubriken "Högskole­stiftelser – en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet" har knappast mottagits med entusiasm i sektorn eller av berörda organisationer. Exempelvis har SULF, som en av remissinstanserna, beslutat att avvisa förslaget.
Men när det är ungefär en månad kvar av remisstiden kan man åtminstone konstatera att ämnet inbjuder till debatt.
Diskussionerna har, efter att utbild­ningsdepartementet presenterade försla­get i juni, inte bara handlat om själva för­ valtningsformen "högskolestiftelser" utan i hög grad också aktualiserat frågor om universitetens och högskolornas autonomi och förhållande till statsmakterna.
Både när SULF tillsammans med Akademikerförbundet SSR bjöd in till ett välbesökt "kunskapsinriktat remisseminarium" i Stockholm och när Lunds universitet arrangerade debatt under rubriken "Stat eller stiftelse – vad är bäst för universiteten" anlade Peter Honeth principiella perspektiv, "fria och självständiga universitet och högskolor är en djupt ideologisk fråga".
Drygt tre år efter att regeringen lade fram propositionen "En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och hög­skolor", är man alltså inte nöjd med den frihetsgraden.
Och 2010 års autonomireform till trots finner utbildningsdepartementet det angeläget att påminna lärosätena om att de är statliga myndigheter, inget annat.
Vilket, som Peter Honeth underströk flera gånger i de nämnda debatterna, innebär att universitet och högskolor lyder direkt under regering och riksdag samt att lärosätenas myndighetskapital tillhör statskassan.

Vid SSR-seminariet ingick Peter Honeth i en panel som bestod av Henrietta Huzell, föreståndare för Centrum för tjänsteforskning, Karlstads univer­sitet, Erik Arroy, ordförande för SFS, Sveriges för­ enade studentkårer och Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet. Det blev i hög grad en utfrågning av Honeth, som bland annat fick kritik för oklarheter i depar­tementsskrivelsen, vilket han bemötte med att säga att det kanske inte är me­ningen att det ska finnas svar på alla detaljer, "det kanske är det som är autonomi".
Detaljerna blir också, enligt Honeth, en senare fråga, om ett lärosäte anmäler intresse.
Men publik och meddebattörer vid förutnämnda diskussioner har inte låtit sig nöja, man vill veta mer, vad försla­get egentligen innebär, också gällande detaljer samt själva processen, fram till en eventuell proposition.
En återkommande och inte helt lätt­ besvarad fråga i diskussionerna var vad utbildningsdepartementet egentligen vill, vilka problem som skulle lösas med den nya formen högskolestiftelser.
– Det är med associationsformer som med andra relationer, man ska försöka förbättra saker innan man gör slut, sade Henrietta Huzell.
Hon anknöt också förslaget i departe­mentsskrivelsen till den rad av reformer som "rullat in som stenar över sektorn" och som "kostar både i omställnings­energi och motståndsenergi".

Erik Arroy hade, likt de andra i pane­len, invändningar mot brådskan och en alltför kort remisstid (som alltså för­ längts på begäran av sektorn och andra remissinstanser).
Peter Honeth försvarade detta med att beskriva remisstiden (drygt tre må­ nader) som "normallång", men fick mothugg med hänvisning till att det i det här fallet rörde sig om två sommar­månader.
– SFS är varken för eller emot, men förslaget innehåller fler frågor än svar, vi tycker att det är synd att det inte istället blev en gedigen utredning, sade Eric Arroy.
Anställningsformerna för eventuella högskolestiftelser är en angelägen fråga för sektorn, bland annat sådant som att ledningen för en högskolestif­telse kan välja att lämna Arbetsgivar­verket.
– I så fall måste lärosätena själva först lösa pensionsfrågan och det tror jag skulle ha en återhållande effekt, sade Peter Honeth, därmed påminnande om att också eventuella högskolestiftel­ser kommer att vara fortsatt beroende av statliga medel.
De ekonomiska förutsättningarna hör också samman med vad de andra regeringspartierna vill. Helt klart är att moderatledda finansdepartementet säger blankt nej till några omfattande kapitaltillskott till de lärosäten som vill lämna myndighetsformen.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren nummer 15/2013

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023