Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Regeringen följer upp högskolans anställningar

Regeringen vill följa utvecklingen av tidsbegränsade anställningar inom högskolan. Det framgår av höstens budget. Socialdemokraterna vill i sin skuggbudget satsa på ”Högskolelyftet”, som bland annat innehåller en satsning på lärarutbildningen.

15 december, 2013
Universitetsläraren

I budgeten säger regeringen att man ”avser att följa” hur universitet och hög­skolor lever upp till målsättningen att meriteringsanställningar inte ska följas av ytterligare tidsbegränsade anställ­ningar, utan vara ett led i att skapa rim­liga villkor och förutsägbarhet för yngre forskare. Men det saknas formuleringar om hur man ska följa det. Det påpekar SULF:s chefsutredare Karin Åmossa som självfallet i övrigt är nöjd med det stora genomslag som SULF:s rapport om tidsbegränsade anställningar har fått, även i regeringens budgettext. Hon framhåller att en väsentlig förut­sättning för att följa upp att lärosätena tar sitt ansvar för att, enligt budgeten, ”säkerställa att det finns ett tydligt sys­tem för karriärvägar för yngre forskare” är den statistik som SULF-rapporten baserades på. – Den statistiken är inte offentlig, den har SULF fått köpa loss från SCB. Vi kommer att fortsätta att göra det, men det kan inte enbart vara vårt ansvar att data som visar hur det verkligen förhål­ler sig med sådant som tidsbegränsade anställningar, blir offentliga, säger Ka­rin Åmossa som skulle vilja se att Uni­versitetskanslersämbetet får i uppdrag att offentliggöra statistiken. Hon konstaterar vidare att budgeten visar att många lärosäten under 2012 hade en överproduktion, vilket innebär fler studenter än vad som ryms inom takbeloppet. I stort bedömer SULF att regeringens budget inte innehåller några tidigare okända satsningar eller större över­raskningar gällande det område som rubriceras som ”Utbildning och univer­sitetsforskning”. Som Universitetsläraren tidigare skri­vit om (nr 6 och nr 10/2013) har utbildningsdepartementet inlett ett samarbete med organisationen Teach for Sweden, för att locka studenter till lärarutbild­ningen. I budgeten aviseras en utökning av den satsningen som ska omfatta flera lärosäten och som innebär att Teach for Sweden-­konceptet får totalt 14 miljoner för 2014, istället för tidigare beräknade 5 miljoner. En budget innehåller självfallet inte ”bara” pengar, utan också politisk viljeinriktning och vad man kan kalla ma­ ningar till lärosäten och myndigheter. Bland annat nämns Universitetskans­lersämbetets uppdrag att ”följa hur ef­fektivt verksamheten inom universitet och högskolor bedrivs”, relaterat till om anslag för högskoleutbildning används för utbildning som skulle kunna ges inom andra utbildningsformer: ”Det bör i så fall uppmärksammas av Universi­tetskanslersämbetet.” Det framgår vidare att utbildnings­departementet, apropå effektivitet, inte lyckats tillsätta den utredning av det akademiska ledarskapet som aviserades i förra årets forskningsproposition. I år omnämns utredningen med den gängse frasen att frågan för närvarande ”bereds i regeringskansliet”. Vad gäller den politiska oppositionen har Socialdemokraterna, som Universitetsläraren beskrev i nummer 14/2013, aviserat att man vill satsa på särskilda ”kompetensförmedlare” av ”studentmedarbetare” till företagen. Det ingår i det så kallade Högskolelyftet som är en del av den skuggbudget som Socialdemokraterna har presenterat. Högskolelyftet är ett förslag i sex delar vars första punkt är 16 000 ytterligare platser fördelade på universitet och hög­skolor (10 000 platser) och yrkeshögskolan (6 000 platser). Till detta anslås 1,5 miljarder. Man vill vidare arbeta för införande av ett treterminssystem och anslå 30 miljoner till ”relevanta sommarkurser”. Under rubriken ”Högre kvalitet och högre krav” vill man att studenter ”i snitt” ska studera 40 timmar per vecka, man vill ”ha fokus på fler lärarledda under­visningstimmar och högre krav” samt tillföra 100 miljoner för högre kvalitet i lärarutbildningen. Socialdemokraterna aviserar också en ”nationell handlings­plan” för breddad rekrytering, där man vill att lärosätenas strategiska arbete ska intensifieras. – SULF ser positivt på breddad rekry­tering, men det innebär mer arbete för universitetslärarna, säger Karin Åmossa. Hon anser dock att ”Högskolelyftet” borde innehålla mera och mer specifika pengar till fler lärarledda undervis­ ningstimmar, bland annat eftersom flera utbildningsplatser självfallet kräver fler anställda lärare. – Från SULF:s sida skulle vi hellre se att man tar delar av de 1,5 miljarder man vill lägga på nya utbildningsplatser och istället avsätter dem för fler lärar­ ledda timmar. Överst på Socialdemokraternas lista över vad som ska känneteckna ”framti­dens högskola” är att högskolan ”möter efterfrågan på fler högskoleutbildade på arbetsmarknaden”. En ambition som för övrigt också regeringen framhåller genom att man i budgeten betonar att ”det är viktigt att universitet och högskolor vid planering av utbildningsutbudet tar del av ana­ lyser gällande det framtida behovet på arbetsmarknaden. MARIELOUISE SAMUELSSON Universitetsläraren nummer 15/2013

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023