Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Många lärare har en otrygg vardag”

Ett arbetsklimat av otrygghet och oro. Så tror Pernilla Ouis att många lärare har det idag, rädda för att bete sig eller säga något som kan uppfattas kränkande eller diskriminerande. – En otrygg lärarkår som ligger lågt innebär att studenter går miste om de kritiska perspektiven, som är grunden till akademin och samhällets utveckling, säger hon.

15 december, 2013
Universitetsläraren

Pernilla Ouis är docent vid Malmö högskola. Hon forskar bland annat om hedersrelaterat våld och sexualitet bland muslimer, sexuell hälsa i ett globalt perspektiv, normkonflikter och integration.
Som ung student vid Lunds universitet konverterade hon till islam och bar slöja under 18 års tid.
Hon känner igen sig i berättelsen om tysta trakasserier under ytan.
Hon är säker på att det förekommer men tror att det nästan alltid sker omedvetet.
– Alla kanske inte har reflekterat över sin egen hållning i alla frågor och är därför omedvetna om vad kroppsspråk och blickar kan uttrycka.
Hon säger också att den som känner sig utsatt kanske tolkar blickar och liknande utifrån sin egen, subjektiva förklaringsmodell och tänker att "De gör så här eller säger så här för att jag är muslim", när det kanske kan vara så enkelt som att läraren har en dålig dag – utan att för den skull vilja förminska studentens upplevelse.
– Det tysta, det som inte går att sätta fingret på eller bevisa, är nog det svåraste. Alla har vi förutfattade, undermedvetna tankar, som vi inte har kontroll på.

Pernilla Ouis, 48, berättar att när hon själv som ung student tog på sig slöjan, intog hon samtidigt en defensiv attityd och var vaksam på hur folk tittade på och behandlade henne.
Som student och senare doktorand i slöja blev hon väl bemött av sina lärare:
– Jag fick en positiv särbehandling, som nästan var besvärande ibland, fick mycket uppmärksamhet och blev aldrig ifrågasatt som muslimsk student. Kanske berodde det på att jag är svensk, har språket och tillgång till koderna.
Men när hon senare bestämde sig för att inte bära slöja längre upplevde hon sig ifrågasatt och till och med trakasserad, men då av sina muslimska studenter.
Pernilla Ouis tror att många lärare idag håller låg profil och vaktar på det de säger, rädda för att uppfattas som kränkande eller diskriminerande och därför undviker ämnen som kan verka känsliga eller stötande för vissa studenter.
– Jag känner tendenser av ett växande, otryggt arbetsklimat med en delvis tystad lärarkår. Att eventuellt få höra att man är rasist är något av det mest hemska som kan hända i en människas liv. Det vill ingen uppleva.
Hon anser att tystnad råder kring många frågor som rör detta och berättar om fall hon sett, där ledningen enbart tagit studentens parti och läraren fått gå, något som hon anser kan bli en signal till studenter att det kan löna sig att kritisera för då blir man av med oönskade lärare.
Pernilla Ouis säger att studenterna går miste om de kritiska perspektiven i ett arbetsklimat av rädsla och tabuområden, där lärare vaktar på sig själva.
– Inom akademin är vår uppgift att ifrågasätta allt, pröva olika förhållningssätt. Det ligger i vårt uppdrag. Gör vi inte det utvecklas vi inte, utför inte vårt uppdrag och ställer inte de rätta frågorna, något som kan få konsekvenser för hela den framåtsträvande samhällsutvecklingen. Det är allvarligt.

Hon befarar att en hel del av likabehandlingsplaner och liknande ute på våra lärosäten inte är mycket mer än vackra ord och "papperstigrar".
Frågorna borde lyftas mer aktivt så att lärare, annan personal och studenter får träffas, fånga upp autentiska exempel och diskutera, anser hon.
Högskolor och universitet beskriver hon som hårda miljöer.
– För oss lärare och forskare är det tydligt var vi står i hierarkierna och som student måste man socialiseras in i tyst kunskap om de regler och koder som gäller.
Pernilla Ouis tror att många studenter brister i sin socialisering och vad universitetsstudier egentligen handlar om. Och då kan det vara lätt att koppla företeelser till diskriminering.

Finns ett gyllene förhållningssätt för dig som lärare?
– Ja, jag ställer mig ständigt frågan,
"Hade jag gjort detsamma om den här personen hade varit Kalle eller Mohammed, man eller kvinna?". Om man känner att ja, jag gjorde nog skillnad, då är det dags att reflektera. Viktigt är också att inte positivt särbehandla Mohammed, om hans språk exempelvis är rätt uselt. Jag måste ställa samma krav på både Kalle och Mohammed.

GUNNEL ÅHLANDER

Universitetsläraren nummer 15/2013

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023