Adjunkter slår larm: Förhållandena strider mot lagen

"Jag vet aldrig om jag har arbete nästa termin. Så bör det inte vara. Jag har varit anställd sedan förra seklet." Det säger en lärare i den enkätundersökning som har gjorts på Högskolan Kristianstad bland 143 lärare om deras syn på hur tjänsteplaneringsprocessen fungerar.
– Man kan befara att den här personen snart drabbas av arbetsrelaterad ohälsa, säger Marie-Louise Österlind, forskare och vice ordförande i SULF-föreningen, och den som har analyserat enkätsvaren i undersökningen som är gjord i samverkan mellan Saco-S/SULF, ST, Lärarförbundet och högskolans skyddsorganisation.
Marie-Louise Österlind säger att 44 procent av de tillfrågade inte hade fått någon skriftlig tjänsteplanering inför hösten så sent som den 18 juni.
– 35 procent var missnöjda med tjänsteplaneringsprocessen och kritiken var i många fall att man ansåg sig stå inför fullbordat faktum. 38 procent var också missnöjda eller mycket missnöjda med den dialog som föregick tjänsteplaneringen.
Enligt Marie-Louise Österlind uppger de flesta, eller 70 procent, att de har haft någon form av dialog med arbetsgivaren kring sin tjänsteplanering, men att dialogens kvalitet har varit mycket skiftande. Ibland har dialogen skett i samband med ett utvecklingssamtal. I andra fall kan den ha skett i form av ett kort samtal i en korridor.
– Det är ju lärarna som drabbas men av resultaten framgår också att avdelningscheferna ofta anses ha goda intentioner men små möjligheter att i praktiken påverka tjänsteplaneringen. Eftersom vi har en beställar- utförarorganisation fattas de beslut som styr oftast på andra platser i organisationen.
Marie-Louise Österlind säger att det av undersökningsresultatet framgår att bristerna i tjänsteplaneringen får många negativa konsekvenser och pekar bland annat på att de svarande angav bristande kontroll över den egna arbetssituationen, oklarhet i vad som gäller, negativ timtilldelning som ändras i efterhand och arbetsuppgifter som måste utföras på obetald tid.
– Många som har svarat på enkäten rapporterar förhållanden som strider mot den lagstiftning och de avtal som finns på området. Lärarnas önskemål överensstämmer däremot väl med både lagstiftning och forskning, säger Marie- Louise Österlind.
Anders Håkansson är ordförande i SULF-föreningen och Saco-S-föreningenpå Högskolan Kristianstad och har vid flera tillfällen tagit upp frågan om tjänsteplanering med arbetsgivaren utan att få riktigt gehör.
– Vi har pekat på att många lärare är missnöjda och att det är ett flagrant avtalsbrott på det sätt arbetsgivaren hanterar den nuvarande tjänsteplaneringen. Så vi har ett stort arbete framför oss när det gäller att få igenom en förändring, säger Anders Håkansson.

Förhandlingschef för den statliga sektorn på SULF centralt är Robert Andersson. Han säger att tjänsteplaneringen styrs av centrala och lokala kollektivavtal, och att det är främst på lokal nivå som man ska hantera frågan.
– Det ska finnas en tjänsteplanering och det måste man ta itu med på lokal nivå, säger Robert Andersson.
Han säger att en av byggstenarna i tjänsteplaneringen är begreppet årsarbetstid som möjliggör att intensiva arbetsperioder kan följas av andra med färre antal undervisningstimmar.
– Men planeringen måste hela tiden följa lagar och avtal, exempelvis det som gäller för dygnsvila och veckovila.
För Robert Andersson är en dålig tjänsteplanering ofta ett tecken på att det saknas resurser, kompetens, intresse eller rutiner på arbetsgivarsidan för att hantera frågan. Han understryker att i första hand ska problem kring tjänsteplaneringen lösas lokalt mellan lokala parter, men är det så att parterna inte kommer överens kan det bli en tvist.
– Det finns exempel på tvister kring tjänsteplanering, säger Robert Andersson.

BJÖRN FORSBERG

Universitetsläraren nummer 15/2013


Kategorier: Arkiv