Det är valrörelse i Tyskland. Berlins gator kantas av valaffischer där förbundskansler Angela Merkel och utmanaren Peer Steinbrück försöker nå ut med sina budskap. Högre utbildning hör dock inte till nyckelfrågorna i valet, enligt Andreas Keller, styrelseledamot med ansvar för högre utbildning och forskning på fackförbundet GEW.
– Det pågår inga riktiga kampanjer och intresset för valet är inte så stort, men en debatterad fråga är federalism, och den berör även högre utbildning, säger Andreas Keller.
Tysklands 16 förbundsländer styr själva över sina lärosäten, har skilda antagningssystem och ska även stå för hela finansieringen, utan ekonomiskt stöd från regeringen. GEW vill skapa likvärdiga förutsättningar för utbildning mellan alla förbundsländer, bland annat för att underlätta mobiliteten för forskare, lärare och studenter.
– Vi vill också att regeringen ska bidra till finansieringen av högre utbildning, eftersom delstaterna inte klarar av att stå för alla kostnader. Förhoppningsvis kan vi få en ändring på detta under nästa mandatperiod.
Ett stort problem i Tyskland är, liksom i Sverige, den stora andelen tidsbegränsat anställda inom akademin. Som Universitetsläraren nyligen skrivit om, är 33 procent av alla universitetslärare och forskare i Sverige tidsbegränsat anställda. I Tyskland är motsvarande andel 76 procent, även om siffran är något osäker eftersom det saknas uppgifter om exakt antal doktorander i landet. Hur som helst är andelen betydligt större än de 20 procent som, enligt Andreas Keller, är visstidsanställda på den tyska arbetsmarknaden som helhet.
– Det här är ett specifikt problem för högre utbildning och forskning och siffran har fördubblats på tio år. Från GEW:s sida försöker vi övertyga våra medlemmar att inte acceptera utbredningen av tidsbegränsade anställningar. Vi försöker också få politikerna att ändra lagstiftningen och förmå rektorerna att reglera visstidsanställningar, säger Andreas Keller.
ANDERS JINNEKLINT
