Nya utvärderingssystemet bättre än föregångaren

Stark kritik riktas från många håll mot det nya utvärderingssystemet. Vi menar att kritiken inte alltid är konstruktiv, visst kan systemet förbättras, men det är i grunden så mycket bättre än det tidigare systemet. Låt oss med två konkreta exempel från Högskolan i Borås illustrera de avgörande skillnaderna mellan det gamla utvärderingssystemet och det nya. Exempel 1: Högskolan i Borås ansökte 2008 om rätten att få utfärda civilekonomexamen. Ett mycket omfattande arbete lades ned på att sammanställa ansökan, bland annat redovisade vi i detalj hur ekonomiämnet utvecklats i Borås. En hearing genomfördes sedermera på dåvarande Högskoleverket. Till den skickade högskolan en stor delegation för att säkerställa att alla typer av frågor skulle kunna besvaras. Allt gick bra, vår ansökan höll god kvalitet och vår bedömning var att vi svarat väl på frågorna från bedömargruppen. Några månader efter hearingen fick vi besked om att vi inte tilldelats examensrätt. Förklaringen som gavs var att det saknades några kompetenser för att säkerställa kvaliteten. Inte ett ord uttrycktes om hur vi hade för avsikt att genomföra utbildningen, betydelsen av hur vi hade lyckats i ett historiskt perspektiv och hur vi besvarat de frågor som ställts. Med några få korta meningar meddelades avslaget och motiveringen var inte bristande kvalitet eller ambition. Det visade sig med andra ord att vårt omfattande arbete med ansökan hade varit fullständigt meningslöst. Slutsatsen man kan dra är att bedömningen av ansökningar till civilekonomexamen i den gamla utvärderingsmodellen uteslutande handlade om input – inte om kvalitet i processer eller resultat. (I en senare prövning erhöll högskolan examensrätten efter att ha genomfört några kompletterande rekryteringar som givetvis var positiva för oss, men som naturligtvis inte i det korta perspektivet hade någon som helst betydelse för vår kvalitet.) Exempel 2: I oktober 2012 – då det nya utvärderingssystemet införts – fick vi besked om att vår kandidatutbildning i företagsekonomi bedömts ha bristande kvalitet. Studenternas självständiga arbeten visade att inte tillräckligt många av de bedömda examensmålen uppfylldes. En innehållsmässig analys av professorer och lärare vid andra lärosäten låg till grund för de här slutsatserna. Vi har gått igenom bedömningarna och har konstaterat att kritiken i många stycken är berättigad. En rad åtgärder har därför vidtagits för att förbättra kandidatprogrammet innehållsmässigt, bland annat när det gäller handledningen och studenternas förberedelser inför det självständiga arbetet. Vi kommer i fortsättningen att kunna erbjuda ett mycket bättre program än tidigare. Den utvärderingsprocess som vi har gått igenom har alltså varit kvalitetsdrivande. Grundat på de här erfarenheterna, menar vi att det är främst två omständigheter som gör den nya utvärderingsmodellen bättre än föregångaren: 1. Forskare och lärare bedömer ett innehåll som de behärskar – inte regler och rutiner som de inte har tillräcklig kunskap om. 2. Utvärderingssystemet tar fasta på innehåll och resultat och driver därför kvalitet. Vår bestämda uppfattning är att vi ska behålla inriktningen på det nuvarande utvärderingssystemet och arbeta med förbättringar, det vill säga mäta resultat bredare och samtidigt med bättre precision. Vi ska göra det utifrån insikten att modellen är kvalitetsdrivande. Den har en styreffekt på ett sätt som innebär att vi tillhandahåller en högre kvalitet till våra studenter. Vi ska inte bli historielösa utan bör påminna oss om hur eländigt det kunde vara förr. Björn Brorström, rektor Högskolan i Borås , professor i ekonomi Mikael Löfström, prefekt Institutionen Handels-och IT-högskolan vid Högskolan i Borås