Sveriges nye kronprins, senare kung Karl XIV Johan, hade troligen franska lantbruksakademien som förebild när han instiftade akademien och själv tog ledningen som preses år 1813. Pådrivande var även Abraham Niclas Edelcrantz, bland annat uppfinnare, skald och ämbetsman, som blev akademiens direktör och tog initiativ till den vetenskapliga försöksverksamhet och det mönsterjordbruk som skapades på Norra Djurgården där universitetet nu ligger.
Från detta experimentalfält, landets första forskningsanläggning för jordbruk, skulle senaste rönen inom spannmålsodling, djurhållning och trädgårdsskötsel spridas ut i landet där 85 procent av befolkningen vid denna tid var sysselsatt inom jordbruket. Akademien fungerade även som en halvstatlig förvaltningsmyndighet. Avdelningen för vetenskap leddes av tidens mest kände vetenskapsman, Jöns Jacob Berzelius.
Akademiens roll har förändrats under de 200 åren. Från tiden kring sekelskiftet 1900 och framåt tog statliga organ över mer och mer av såväl myndighetsuppgifterna som ansvaret för experimentalfältet. Jordbruksverket, jordbruksdepartementet och en stor del av forskningsrådet Formas är några av dagens institutioner inom den gröna sektorn som har sitt ursprung i akademien.
År 1956 ändrades akademiens namn till nuvarande Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) och skogen fick en egen avdelning.
Förutom ett blygsamt statsanslag finansieras idag akademiens verksamhet genom avkastningen på egna fonder och de många stiftelser som akademien förvaltar. Gemensamt för alla donationer som tagits emot under åren är att de ska främja vetenskaplig forskning och utveckling inom sektorn. Priser, belöningar och stipendier delas varje år ut till forskare, forskningsförmedlare och praktiker. Men det finns också anslag och bidrag att ansöka om, vilket omkring 350 personer gör årligen.
Ann-Charlotte Wallenhammar är en av dem som sökt och även fått anslag från KSLA. Hon är agronom och forskar om växtsjukdomar och odlingssystem. Hon delar sin tid mellan Lantbruksuniversitetet i Skara och Hushållningssällskapet Örebro.
– Jag fick tidigt pengar för en första pilotstudie, liksom senare anslag för publicering. Dessutom har jag flera gånger fått bidrag för resor och presentationer. Det har hjälpt mig att komma iväg på stora intressanta konferenser i Australien och i Kina. Det är en värdefull möjlighet att komma ut och få presentera sina resultat och träffa andra forskare, berättar hon.
– Dessa bidrag är ett viktigt komplement till andra forskningsanslag. Tyvärr tror jag att inte alla känner till den här möjligheten, speciellt märker jag det bland yngre forskare, säger Ann-Charlotte Wallenhammar.
Men yngre forskare är prioriterade numera och bland det som senast är utlyst för ansökan finns bland annat: resebidrag (max 25 000 kronor), pilotprojekt (max 200 000 kronor) och publiceringsbidrag (max 25 000 kronor). Med anledning av jubileumsåret har även Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse donerat tolv miljoner kronor till akademien där merparten av pengarna ska gå till att inrätta minst sju ettåriga internationella gästprofessurer, den första är utlyst denna höst.
KSLA, en av landets tio kungliga akademier, har ändrat karaktär under de senaste decennierna och nya områden har tillkommit. Istället för tidigare slutna interna diskussioner är arbetet idag utåtriktat med konferenser och seminarier om aktuella ämnen och det internationella samarbetet har ökat.
– Inom våra nämnder, kommittéer och arbetsgrupper följer vi utvecklingen, vi tar även egna initiativ och fungerar som remissorgan inom de areella näringarna. Fiske och global utfiskning, livsmedel och matrelaterade frågor är områden som tillkommit. Miljöaspekter och klimatförändring har blivit allt viktigare och genomsyrar många diskussioner idag, säger nuvarande preses Kerstin Niblaeus.
Även om akademiens formella betydelse minskat har den fortfarande en viktig roll att fylla som en oberoende, fristående organisation, anser hon.
– Vi fungerar som en arena för fria och obundna diskussioner inom våra områden. Vår speciella sammansättning av svenska och utländska ledamöter, en blandning av forskare, praktiker och tjänstemän från förvaltningen, är en bra utgångspunkt för att mötas över gränserna, säger Kerstin Niblaeus.
KSLA har även norra Europas största agrarhistoriska bibliotek, driver historiska projekt och ger ut böcker inom skogs- och lantbrukshistoria. All verksamhet ryms sedan 1972 i en imponerande byggnad i renässansstil högst upp på Drottninggatan i Stockholm. Flytten dit var en del av uppgörelsen när staten köpte ut KSLA från experimentalfältet där akademien, om än i krympt skala, verkat i 150 år.
Där uppfördes istället det nya Stockholms universitet. Det som minner om historien är idag främst Lantis, universitetets restaurang, tidigare akademiens lantbruksmuseum. Och i experimentalfältets huvudbyggnad från1836, det som kallas Bloms hus efter arkitekten Fredrik Blom, huserar idag universitetsförvaltningen.
ANNIKA ENGSTRÖM
