Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Luddigt förslag om högskolestiftelser

av Mats Ericson, ordförande i SULF

13 december, 2013
Universitetsläraren

På försommaren presenterade regeringen en departementsskrivelse om en lagändring som skulle göra det möjligt att omvandla de större och mer forskningsdominerade svenska universiteten till privaträttsliga högskolestiftelser. Huvudskälet till förslaget anges i skrivelsen vara att bättre kunna hävda sig i den globala konkurrensen jämfört med om lärosätena drivs i myndighetsform. I samband med Jan Björklunds muntliga presentation av förslaget nämndes också den principiella ambitionen att öka akademins autonomi. Att regeringen väljer att presentera förslaget i en departementsskrivelse väcker flera frågor. Ofta presenteras ett så här juridiskt långtgående – och faktiskt irreversibelt – förslag först genom en utredning, vilket är en betydligt mindre anonym produkt som dessutom vanligen i än högre grad genomlyser argumenten emot förslaget. I det här fallet finns en utredning, Självständiga lärosäten (SOU 2008:104), av utredaren Daniel Tarschys. Den utredningens resultat och problematiseringar av olika möjligheter är påfallande frånvarande i föreliggande förslag. Det SULF och andra remissinstanser, inte minst Sveriges olika lärosäten har att ta ställning till är således det som står i själva skrivelsen. När man läser den noggrant så uppenbaras det en mängd osäkerheter kring hur arbetsvillkoren och inflytandet för såväl lärare som studenter kan komma att te sig i den föreslagna stiftelseformen. De åtgärder som föreslås och osäkerheter som skapas står heller inte i rimlig proportion till målet att försöka skapa ett effektivare internationellt forskningssamarbete, särskilt inte som det sannolikt finns andra mindre drastiska och mindre oförutsägbara metoder att tillgå. Mot bakgrund av detta men också SULF:s tidigare genomgångar och remissvar i frågan om ökad autonomi så kommer SULF:s arbetsutskott (ordföranden och tre vice ordföranden) att förorda att SULF:s förbundsstyrelse säger nej till det i skrivelsen givna förslaget. I SULF:s kontakter med våra kollegor i till exempel Finland framkommer det också tydligt att såväl arbetsvillkor som kollegialt och fackligt inflytande har drabbats negativt i samband med den stiftelsereform som nyss har genomförts där. Lärosätena antar mer och mer karaktären av företag som leds av en alltmer managementinspirerad ledning och där en ökad autonomi för ledningen inte alls nödvändigtvis medför en ökad autonomi, eller ens akademisk frihet, för den enskilde läraren i sin vardag. Huruvida det skulle bli fallet också i Sverige vet vi inte. Men vi vet att det inte föreligger några som helst förslag om att stärka universitetslärarnas villkor, och vi vet att det inte ens finns garantier för att de inte ska försämras. Förslaget innehåller på den fronten i stort sett bara en förhoppning om att så inte ska ske. SULF måste stå upp för att arbetsvillkoren och de dagliga arbetsförhållandena inte försämras, utan tvärt om förbättras. Det kan vi idag tyvärr inte skönja att det framlagda förslaget om högskolestiftelser innebär. Förbättra istället förutsättningarna för att bedriva högkvalitativ forskning genom att ge en större andel av medlen i form av fasta forskningsanslag. MATS ERICSON SULF:s ordförande

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023