Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Stockholms universitets rektor om andelen tidsbegränsat anställda: ”Självklart ska vi arbeta för att få bort det”

Det är mycket stora skillnader i hur stor andel som är tidsbegränsat anställda vid olika lärosäten. Bland de statliga universiteten ligger Karolinska institutet och Stockholms universitet högst. – Eftersom jag är ny som rektor hade jag faktiskt inte en aning om att det såg ut på det här sättet. Självklart ska vi arbeta för att få bort det, säger Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet.

1 december, 2013
Universitetsläraren

Statistiken över andelen tidsbegränsat anställda toppas av ett antal små konstnärliga högskolor. Det har sin förklaring i att de enligt högskoleförordningen får anställa lärare tidsbegränsat i upp till tio år. Det regelsystemet utnyttjas uppenbarligen till fullo. Också Försvarshögskolan ligger mycket högt beroende på att många av dess lärare är tillsvidareanställda inom Försvarsmakten.
I SULF-rapporten Herregud! Det verkar som det värsta som kan hända ett lärosäte är att man råkar visstidsanställa någon… visas att det för statliga universitet finns ett signifikativt samband mellan andelen externa medel och andelen tidsbegränsade anställningar. Vid alla de stora forskningstunga universiteten har i snitt 35 procent av den forskande och undervisande personalen tidsbegränsade anställningar.
På Stockholms universitet har 40 procent tidsbegränsade anställningar. Uppdelat i kategorier är det 24 procent av lektorerna, 33 procent av adjunkterna och 57 procent av annan forskande och undervisande personal.
– Eftersom jag är ny som rektor hade jag faktiskt inte en aning om att det såg ut på det här sättet, säger Astrid Söderbergh Widding.
– Alla jag sagt det till har blivit ganska överraskade. Vi har tidigare dragit tillbaka delegationen att anställa från någon institution för att man missbrukat visstidsanställningar men vi trodde inte att problemet är så pass genomgående. Självklart ska vi arbeta för att få bort det.

Hon förklarar de höga siffrorna för lektorer med att det främst inom humsamområdet finns många små institutioner och om en lektor får forskningsanslag vågar man inte anställa ytterligare en lektor utan man tar in en vikarie. En lösning är att skapa större institutioner, anser Astrid Söderbergh Widding.
För andelen adjunkter kan förklaringen vara en annan.
– När vi tog över lärarhögskolan införde min företrädare ett förbud mot att tillsvidareanställa adjunkter. Jag kan inte tolka den höga andelen visstidsanställda adjunkter som något annat än ett sätt att hålla sig med adjunkter utan att söka dispens. Det är väldigt olyckligt om det är så och det måste vi se över.
När det gäller forskarna har Astrid Söderbergh Widding flera förklaringar. En del av visstidsanställningarna är meriteringsanställningar som postdok, vilket hon menar är bra, men på vissa håll har hon upptäckt "en styggelse":
– Personer som får treåriga forskningsanslag visstidsanställs på två år och blir sedan inlasade. Det tycker jag bara är dumt. Universitetets solklara policy är att man tillsvidareanställer och att man sedan säger upp om det inte finns mer pengar.

På Karolinska institutet har 51 procent av den forskande och undervisande personalen tidsbegränsade anställningar, motsvarande siffra för medicinska fakulteter i genomsnitt är 45 procent.
– Att Karolinska institutet har hög andel tidsbegränsat anställa är en följd av hur tjänstestrukturen ser ut vid medicinska fakulteter, säger Hans-Gustaf Ljunggren, dekan för forskning vid Karolinska institutet.
Han påpekar att bland den undervisande personalen på KI, professorer, lektorer och adjunkter, är andelen visstidsanställda sex procent.

I SULF:s rapport dras den totala andelen tidsbegränsat anställda upp av meriteringsanställningarna som per definition har 100 procent tidsbegränsat anställda samt av den stora gruppen annan forskande och undervisande personal med 57 procent tidsbegränsat anställda. Hans-Gustaf Ljunggren anser att rapporten ger en delvis skev bild av verkligheten.
– Den höga andelen visstidsanställda blir i SULF-undersökningen lite av en konstruktion när man lägger till postdokar, forskarassistenter, personer som har blivit återanställda efter uppnådd pensionsålder, adjungerade lärare som är tillsvidareanställda hos sin huvudarbetsgivare, och även gästlärare med annan huvudarbetsgivare, säger han.
Medicinska fakulteter har generellt många adjungerade lärare vilka till exempel är läkare tillsvidareanställda av landstingen och adjungerade vid universitetet för att ta hand om utbildningen under studenternas praktik i vården.
Att Karolinska institutet har många postdokar och forskarassistenter samt gästforskare som är visstidsanställda är enligt Hans-Gustaf Ljunggren en följd av KI:s stora förmåga att i konkurrens erhålla externa forskningsmedel för tjänster på denna nivå.
– Karolinska institutet ligger högre än de andra medicinska fakulteterna, bland annat för att vi har varit framgångsrika i att attrahera forskningsmedel från olika forskningsfinansiärer, vilket framför allt ger tjänster för unga forskare på postdoknivå och forskarassistentnivå.

Är den höga andelen tidsbegränsat anställda på KI ett problem?
– Jag har förstås förståelse för att tidsbegränsade anställningar alltid inger en grad av osäkerhet för innehavaren, och också konsekvenser som inte är önskvärda.
Samtidigt säger Hans-Gustaf Ljunggren att han tagit starkt intryck av KI:s egna unga forskare som enligt honom i många fall har argumenterat för tidsbegränsade anställningar tidigt i forskarkarriären.
– Det vill säga de har argumenterat för system där man söker sig till positioner i konkurrens, istället för att erhålla tillsvidareanställningar mycket tidigt i karriären och tvingas ställas inför, kanske upprepade, krävande utvärderingar med risk för uppsägning. Detta är säkerligen associerat med en annan typ av stress, och löser med säkerhet inte alla universitetens problem.
Hans-Gustaf Ljunggren menar att det finns exempel på problem för flera universitet ute i Europa där man förut allt för tidigt givit unga forskare tillsvidareanställningar.
– Men tillsvidareanställning är givetvis målet för alla framgångsrika forskare på sikt, något vi strävar efter på Karolinska institutet, säger Hans-Gustaf Ljunggren.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023