Efter en utdragen och knappast okomplicerad process i Lund säger Lars-Åke Lööv att man från fackligt håll nu är "rätt så nöjd", han betonar exempelvis det positiva i att överenskommelsen innebär att Saco-S och universitetsledningen från och med nu "äger frågan gemensamt".
Avtalet som skrevs på i Lund hör självfallet samman med den länge omdiskuterade frågan om visstidsanställningar som senast aktualiserades i SULF:s uppmärksammade rapport.
Det är också, om man gör en tillbakablick, en konsekvens av ändringarna i högskoleförordningen som i sin tur var ett resultat av regeringens autonomireform som var tänkt att ge lärosätena ökat lokalt självstyre.
Detta har dock från SULF:s sida kallats för något av en skenreform, med anledning av att regeringen deklarerade sin avsikt att "återreglera" förordningen då de centrala parterna (Saco-S och Arbetsgivarverket) inte kom överens, bland annat eftersom Arbetsgivarverket sade nej till lokala kollektivavtal. Att regeringen agerade, istället för att överlåta åt parterna att lösa det uppkomna läget, fick skarp kritik från SULF, medan utbildningsdepartementet å sin sida menade att man ansåg det nödvändigt, då "avtalslöst tillstånd" rådde.
– Det som hände då var att regeringen sköt ett grundskott mot den svenska modellen och att frågan därefter gick i stå, sammanfattar Lars-Åke Lööv.
– Men den nya förordningen, kapitel 4, paragraf 12, öppnade för möjligheten till lokala avtal, förutsatt att avtalen är förankrade hos de centrala parterna.
Också universitetsledningen är nöjd med att man kommit överens i det lokala kollektivavtalet.
Nils Danielsen, vicerektor med särskilt ansvar för frågor rörande "ledarskap, lärarskap och medarbetarskap" vid Lunds universitet, talar om avtalet som en konkurrensfördel, i förhållande till andra lärosäten.
Precis som Lars-Åke Lööv poängterar han vikten av tryggare anställningar då många som berörs är i den ålder då man bildar familj och bestämmer var man ska bo.
– Vår avsikt är att minska antalet tidsbegränsade anställningar, vi ser det som en konkurrensfördel eftersom det lärosäte som erbjuder goda villkor kan rekrytera de goda lärarna och forskarna. Om man jämför med företag har de kanske en planeringshorisont på tre–fyra månader och kan ändå tillsvidareanställa. Då borde vi, som har motsvarande tre–fyra års planeringshorisont, kunna anställa.
Nils Danielsen menar att kollektivavtalet också innebär mer tydlighet i händelse av att Lunds universitet beslutar om friställningar till följd av övertalighet.
– Sådant kan givetvis komma att inträffa, men då är det mer ärligt, jämfört med tidsbegränsade anställningar där man från början vet att man åker ut oavsett vad som händer.
Avtalet som gäller från 1 juli 2013 ska utvärderas årligen av parterna, med början hösten 2014.
MARIELOUISE SAMUELSSON
FAKTA
Ur avtalet:
"Syftet med en tydlig meriteringsanställning med goda möjligheter till en tillsvidareanställning är att åstadkomma en tydlig karriärväg inom akademin. Tidsbegränsade anställningsformer såsom allmän visstidsanställning och vikariat ska inte vara anställningsformer med syfte att meritera sig. Vid anställning av biträdande universitetslektorer ska det huvudsakliga syftet vara att hitta kompetens i ett längre perspektiv. I de fall den biträdande universitetslektorn inte meriterar sig till en tillsvidareanställning enligt på förhand uppställda krav och bedömningsgrunder ska det finnas tid för omställning i syfte att öka anställningsbarheten även utanför sektorn.
Meriteringsanställningens rätt till prövning för befordran ses viktig såväl som ett sätt att höja attraktiviteten i den akademiska karriären som ur ett jämställdhetsperspektiv. I ett längre perspektiv ger den möjligheter och förutsättningar för excellent forskning och utbildning. Vid befordran kan annat arbetsinnehåll gälla i enlighet med andra avtal och riktlinjer."
