Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Högskolan alltmer forskartung

Högskolan expanderar, men det är bara forskning och forskarutbildning som växer. Det innebär att forskning och forskarutbildning blir allt tyngre i förhållande till utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

1 december, 2013
Universitetsläraren
Marie Kahlrot, utredare vid UKÄ.

Att högskolan blir allt mer forskningstung är en medveten politik från regeringens sida menar Marie Kahlroth, redaktör för Universitetskanslersämbetets årsrapport.
– Redan när regeringen tillträdde sa den att den skulle satsa på kvalitet och inte kvantitet i den högre utbildningen. Den hade inga planer på att bygga ut högskolan, det har den inte heller gjort, mer än tillfälliga utökningar av antalet studieplatser bland annat med anledning av den ekonomiska krisen.
Det finns inga planer på att utöka utbildningen på grundnivå och avancerad nivå utan man gör omfördelningar och indragningar som finansierar de förändringar man vill genomföra.
– Regeringen tillför egentligen väldigt lite medel på grundnivå och avancerad nivå. Däremot satsar man på forskning, det har varit mycket pengar både i den föregående forskningspropositionen och den som gäller 2013 och framåt.
Samtidigt ökar antalet lektorer och antalet adjunkter minskar. Frågan är om ökningen av andelen disputerade lärare beror på att forskningsanslagen ökar.
– Jag tror det är parallella processer, för adjunkterna har minskat i antal under nästan ett decennium, säger Marie Kahlroth.
En anledning är att andelen disputerade lärare tidigare var ett kvalitetskriterium i Högskoleverkets utvärderingar. När lärosäten ansöker om examenstillstånd på forskarnivå behövs det också en kritisk massa av disputerade för att de ska få tillstånd.
– Det var många lärosäten som prioriterade att anställa lektorer och inte adjunkter och så är det fortfarande.

Att allt fler i personalen vid landets högskolor har forskarutbildning är en långsiktig tendens. Enligt ett nytt statistiskt meddelande har andelen anställda med utbildning på forskarnivå ökat från 56 procent 2001 till 66 procent 2012.
I absoluta tal har antalet högskoleanställda helårspersoner med forskarutbildning ökat från 12 200 år 2001 till 18 300 år 2012. Under samma tidsperiod har antalet kvinnor med forskarutbildning mer än fördubblats från 3 300 till 7 200, bland männen har siffran ökat från 8 800 till 11 100.
I och med tillväxten på forskningssidan ökar behovet av disputerad personal. Från 2008 har meriteringsanställningarna blivit betydligt fler, särskilt antalet postdoktorer har ökat rejält, lektorerna har ökat i antal, liksom professorerna. Också annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen har ökat.
– Jag tror att förklaringen är ökningen av forskningsresurser, det var kraftigt ökade forskningsresurser mellan 2009 och 2012. Lärosätena har behövt expandera, de har fått pengar för att utföra forskning och då behöver de anställa folk som ska utföra forskningen, säger Marie Kahlroth.

Ett antal lärosäten hade svårt att göra av med alla forskningspengar.
– Den föregående forskningspropositionen var framtung, det kom mycket pengar i början och då hann inte lärosätena omsätta dem i verksamheten utan de gick med stora överskott. Men nu har lärosätena kommit ikapp.
Lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning har länge varit större än intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Men nu drar forskningen ifrån, från 2011 till 2012 ökade forskningsintäkterna med 2,7 procent medan utbildningsintäkterna minskade med 2,4 procent.
– Förut när högskolan har vuxit så har det skett både på utbildnings- och forskningssidan, men nu är det bara forskningen som byggs ut. Därför blir det nu ett ännu större gap mellan de två verksamheterna.

Totalt minskar utbildningsvolymen vid landets lärosäten, det var en kraftig minskning av antalet nybörjare 2012.
– Det beror på att lärosätena hade tillfälligt utökade takbelopp 2010–2011 vilket innebar en ganska kraftig utbyggnad, säger Marie Kahlroth.
Regeringen drar också in pengar som den beräknat frigörs genom att freemovers som kommer från länder utanför EES-området ska betala för sig.
– Från och med 2013 dras också pengar in för det som regeringen kallar inaktiva studenter, studenter som inte tar poäng. De pengarna återförs till sektorn genom högre ersättningsbelopp, framför allt har humaniora och samhällsvetenskap fått flera förstärkningar och ytterligare en kraftig förstärkning kommer under 2013.
Till det kommer att regeringen betonar att lärosätena ska satsa på yrkesexamensprogram och pekar ut vårdutbildningar och ingenjörsutbildningar. De är dyrare än en genomsnittlig utbildning, vilket också medför att det blir plats för färre studenter.
– Sammantaget innebär det att lärosätena i genomsnitt får mer betalt per student men att det finns plats för färre studenter i högskolan, säger Marie Kahlroth.

Sverige tillhör de länder i världen som satsar mest på forskning och utbildning inom högskolan i förhållande till BNP. Bland OECD-länderna ligger Sverige på sjunde plats. Men om man bara ser till kostnaden för utbildning hamnar Sverige betydligt längre ned.
EU:s mål för utbildning är att minst 40 procent av 30–34-åringarna ska ha minst tvåårig eftergymnasial utbildning 2020.
– Men Sveriges mål är 40–45 procent och vi ligger redan högre så det målet kräver inga ytterligare satsningar på utbildning.
Andra länder som ligger lägre och har ambitionen att höja nivån måste däremot satsa mera för att nå EU:s mål.
Också för forskningen har regeringen satt upp ett mål som är mer ambitiöst än EU-genomsnittet, EU:s ambition är att tre procent ska gå till forskning och utveckling.
– Sverige har som mål att fyra procent av BNP ska satsas på FoU. Då ingår också företagens forskning, säger Marie Kahlroth.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023