Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Många kritiska röster mot utvärderingssystemet

– Det positiva med utvärderingssystemet är att det har blivit omdebatterat, vilket har gynnat diskussionen om högre utbildning. Men det är tråkigt att det krävs ett bristfälligt system för att lyfta den diskussionen.

30 november, 2013
Universitetsläraren

Kommentaren från Ebba Ringborg, ordförande i Stockholms universitets studentkår, kan sägas sammanfatta en utbredd uppfattning om nämnda system för kvalitetsutvärdering av högre utbildning. Och i maj var det alltså dags för ännu ett tillfälle att diskutera, då Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, bjöd in till paneldebatt i samband med presentationen av Lena Adamsons rapport "Kvalitetsutvärdering av högre utbildning – en kritisk granskning av det svenska systemet" framtagen på uppdrag av SNS utbildningskommission.
Lena Adamson (bilden), docent i psykologi och expert i kvalitetsfrågor för högre utbildning för Europarådet och EIT, European Institute of Innovation and Technology, var tidigare huvudsekreterare och ställföreträdande myndighetschef för Högskoleverket, men avgick, liksom dåvarande universitetskansler Anders Flodström, i samband med riksdagsbeslutet om det nya utvärderingssystemet. Hon tillhör systemets skarpaste kritiker och har bland annat debatterat ämnet i Universitetsläraren nr 6/2012.
Lena Adamson menar bland annat att Sverige inte lever upp till europeiska överenskommelser, att systemet saknar legitimitet och att resultaten som granskas är "närmast lotteriartade".
Hon inledde SNS-seminariet med att påpeka att det ibland felaktigt tolkas som att systemets kritiker skulle varaemot en utvärdering av resultat.
Alla vill ha resultatfokus, men inte enbart detta, vi som ifrågasätter systemet vill också utvärdera utbildningens planering och genomförande.
Hon tvivlar också på att systemets grundbult, utvärderingar av självständiga arbeten/examensarbeten, verkligen speglar utbildningens kvalitet.
– Systemet säger mer om studentgrupperna, därför blir det en drivkraft att rekrytera "rätt" sorts studenter och det är oklart om detta är ett medvetet eller omedvetet önskemål från regeringen.
Precis som Ebba Ringborg lyfte Lena Adamson fram det som något positivt att systemet "höjt medvetandenivån" och ville också berömma att Universitetskanslersämbetets (tidigare HSV:s) information fungerar bra.

Statssekreterare Peter Honeth var, utan konkurrens och av naturliga skäl, också vid detta tillfälle den främste försvararen av det system som regeringen införde genom propositionen "Fokus på kunskap" och som antogs av riksdagen 2010.
– Jag känner mig trygg med hur systemet fungerar, men det är inte problemfritt, där finns för- och nackdelar.
Han talade också om att systemet ska utvecklas och refererade flera gånger till SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund och deras pågående arbete (vilket Universitetsläraren tidigare beskrivit, i nr 14/2012). I höst förväntas detta resultera i ett konkret förslag på ett förändrat kvalitetssystem.
– På sikt ligger det mycket i det SUHF framhåller, som att lärosätenas ansvar (för kvaliteten) är det viktigaste. SUHF säger också att de är beredda att ta det ansvaret, även om man ännu är en bit ifrån att göra det, sade Peter Honeth.
Och apropå lärosätenas egen aktivitet i utvärderingsfrågor deltog KTH:s rektor Peter Gudmundson i den efterföljande paneldiskussionen och berättade bland annat om en intern utvärdering av forskning och hur man planerar att också utvärdera KTH:s utbildningar, allt inom ramen för intern kvalitetsutveckling.
– Vi jämför oss främst med internationella konkurrenter, vår interna kultur är det viktigaste, vi är nöjda, men förstås också lite spända på resultatet av UKÄ:s utvärderingar.

I paneldiskussionerna medverkade även SULF:s tidigare chefsutredare Ann Fritzell som bland annat talade om riskerna med systemets ekonomiska incitament, det som innebär att utbildningar med hög kvalitet tilldelas extra resurser.
– Ekonomiska incitament fungerar bara alltför väl, enskilda lärare vittnade tidigt om hur man bara pratar om de självständiga arbetena. Risken är stor att det inte alls är självständigt, utan att handledarna lägger sig i.
Ebba Ringborg tog upp studentaspekten och svårigheterna att lita på resultaten av utvärderingarna.
– Men största effekten för oss studenter är förstås om en utbildning läggs ned.
Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv och ansvarig minister då det omdiskuterade systemet infördes, vill nu se ett helt nytt system där det går att mäta om utbildningarna är arbetslivsrelevanta.
– Debatten om kvalitetsutvärdering blir väldigt snäv, med tanke på de utmaningar som Sverige står inför på grund av den globala konkurrensen. Jag kan också bli enormt frustrerad över att vi genomför förändringar så långsamt när det gäller högre utbildning.
Ann Fritzell underströk behovet av att diskutera i lugn och ro samt förutsatte att SULF får vara med och påverka ett nytt eller reformerat utvärderingssystem. Utifrån sina tjugo års erfarenhet av högskolefrågor och vidhängande politik påpekade hon också att det inte finns någon enkel lösning.
– Det är jättesvåra saker. Diskussionen om Lena Adamsons rapport visar hur svårt det är även när avsikterna är de bästa.

Lena Adamson avslutade sedan seminariet med att tala om kvalitet och om nödvändigheten av att koppla samman forskning och utbildning.
– Kvalitet är något som händer i interaktionen mellan lärare och student, därför är det viktigt att universitetslärarna ges bättre förutsättningar.
Diskussionen om utbildningskvalitet i allmänhet och om det nuvarande utvärderingssystemet i synnerhet lär fortsätta.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023