Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt om yttrandefrihet i Lund: Osäkra anställningsvillkor äventyrar akademisk frihet

I vår fackliga vardag ser vi att anställda tystnar. Det säger Adam Brenthel, från SULF i Lund, när han som moderator inleder en debatt med rubriken ”Universitetslärarens tal och tystnad”.

30 november, 2013
Universitetsläraren

– Mer än hälften av de anställda vid Lunds universitet vågar inte säga vad de tycker enligt en arbetsmiljöundersökning, säger Lennart Lundqvist, statsvetare och professor emeritus.
Enligt Lennart Lundqvist är en orsak till personalens rädsla att man inte har en fast anställning.
– De försämrade anställningsförhållandena och de individuella lönerna har försämrat den akademiska friheten.
Lennart Lundqvist var en av paneldeltagarna i debatten i Lund. De övriga var vetenskapshistorikern Victoria Höög, Kristina Åkesson, prefekt vid institutionen för Kliniska vetenskaper i Malmö och Per Eriksson, rektor vid Lunds universitet.
Det blev en debatt på flera nivåer, där man rörde sig från filosofiska resonemang om universitetens historiska frihet till rädslan att kritisera flytten av den filosofiska institutionen i Lund.
Samtliga deltagare såg akademisk frihet som något positivt och eftersträvansvärt. Det som skilde var synen på hur illa det är ställt idag, och vad som krävs för att förbättra situationen.
– Arbetsmiljöundersökningen visar att det finns missförhållanden. Det för-söker vi komma tillrätta med nu, säger Per Eriksson.
Kristina Åkesson berättade att det inom forskargrupperna på hennes institution inte finns något som hindrar deltagarna från att öppet diskutera, och hon ansåg att själva storleken på en organisation kan vara en negativ faktor för utbytet av åsikter.
– I alla stora organisationer kommer det alltid att vara svårt med kommunikationer, säger Kristina Åkesson.

Victoria Höög ansåg att det är fyra kulturer som slåss med varandra om makten på universitet: Den byråkratiska kulturen, den ekonomiska kulturen, den civila kulturen och den akademiska kulturen.
– Det ligger ett stort ansvar på universiteten att skapa ett så gott klimat som möjligt där yttrandefriheten får ett så stort utrymme som bara är möjligt, säger Victoria Höög, som berättade att det finns personer som inte vågar stå med sina namn på protestlistan i samband med den föreslagna flytten av den filosofiska institutionen.
– Jag har då fått in ganska många namn, säger Per Eriksson.
– Det var först efter det att vi mobiliserade, replikerar Victoria Höög.
Lennart Lundqvist ansåg att yttrandefriheten hade fått stryka på foten ordentligt sedan han en gång i tiden började på universitetet.
– Sanning, sanning tills den leder till helvetesporten, sa man när jag kom till Lund. Den principen har man övergivit för länge sedan, säger Lennart Lundqvist.
Enligt deltagarna i debatten är det många som drabbas när yttrandefriheten inte fungerar som den ska.
– Doktoranderna har svårt att komma till tals, säger Adam Brenthel.
Per Eriksson svarade att han försöker lyssna till doktorandombudsmannen och att han ständigt påminner de ledande befattningshavarna om deras betydelse för klimatet på institutionen.
– Vid professorstillsättningarna tar jag upp och poängterar att det man säger som professor har en oerhörd betydelse, säger Per Eriksson.
Victoria Höög ansåg att den akademiska friheten till stor del beror på vem som leder institutionen.
– Den akademiska friheten är ett slumpfenomen som bland annat är beroende av vem som är prefekt.

En av åhörarna berättade att det under lång tid har varit omöjligt att ifrågasätta den rådande synen på att miljöförstöringarna har satt igång en radikal uppvärmning av jorden.
– Frågan har varit omöjlig att diskutera på ett nyanserat sätt och jag vet en lärobok som drogs in eftersom den hade en avvikande uppfattning.
Flera ur panelen ansåg att uppdragsforskningen innebär en fara för den akademiska friheten.
– Det är ofta externa finansiärer som styr vilka forskningsfrågor som vi ägnar oss åt, säger Kristina Åkesson.
Även Per Eriksson var inne på att pengar utanför universiteten har för stort inflytande över forskningen. Han berättade att 80 procent av forskningen på den medicinska fakulteten i Lund finansieras av externa pengar. På den tekniska fakulteten handlar det om 70 procent.
– Det är inte bra och vi måste få tillbaka en större egenmakt, säger Per Eriksson.
Den akademiska frihetens betydelse för forskningen var alla överens om. Lika ense var deltagarna om universitetens betydelse för att värna yttrandefriheten.
– Universiteten bör stå upp för yttrandefriheten när Google och andra böjer sig för påbud från diktaturer, säger Per Eriksson.
Victoria Höög berättade att flera amerikanska universitet aktivt arbetar med att utveckla det egna universitetets arbete i frågor som yttrandefrihet.
– På Berkley har man en kritisk granskning och forskning av det egna universitetet.
Victoria Höög pekade också på en möjlig färdriktning för att de svenska universiteten ska utveckla sin demokratiska frihet.
– En möjlighet är att universiteten återigen blir en nationell angelägenhet, säger Victoria Höög.
I ett kortare perspektiv fanns det en fråga som samtliga debattörer såg som central för att stärka demokratin på universiteten och ge de anställda en större trygghet på arbetsplatsen. Det var att minska antalet visstidsanställda, och se till att nya tjänster verkligen utannonseras. En åhörare berättade att så inte alltid är fallet. Istället väljer prefekten ut någon som anses lämplig och som därefter får flera halvårslånga vikariat, tills personen har en tillsvidareanställning.
– Det är kanske inte den lämpligaste som får anställningen, utan den som är trevligast eller smidigast. Det här sättet att anställa ger en total makt åt de som bestämmer på institutionen, ansåg åhöraren.
Osäkra anställningar leder till rädda medarbetare som inte alltid vågar uttrycka sina åsikter. Rektor Per Eriksson berättade att man tidigare hade reglerat doktorandernas anställning och att det nu var dags att se över situationen för de visstidsanställda.
– Fler borde ha fasta anställningar, säger Per Eriksson.

BJÖRN FORSBERG

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023