Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Allt trängre i Almedalen

För tionde året i rad deltar SULF under Almedalsveckan där konkurrensen om uppmärksamhet hårdnar alltmer. I år väntas närmare 1 000 arrangörer locka med cirka 2 000 evenemang i Visby under juliveckan.

30 november, 2013
Universitetsläraren

Trendspaningen från Almedalsveckans organisatörer talar om en ökning med 10-15 procent jämfört med förra året trots att det var ett rekordår med 17 000 deltagare och besökare. Det är en enorm utveckling sedan Olof Palme ställde sig på det numera berömda lastbilsflaket och talade för drygt 40 år sedan. Nu har varje riksdagsparti en egen dag och samtliga partiledare finns på plats.
Sveriges största politiska mötesplats har den kallats. Almedalsmodellen med öppenhet och möjlighet för alla att delta och debattera samhällsfrågor har även prövats i Danmark och Norge och till och med i Egypten. Svenska institutet i Alexandria ordnade ett mini-Almedalen i Kairo i mars i år. Och för sjätte gången kommer representanter från Sydkorea till Gotland för att se hur man kan skapa liknande arenor.
SULF har egna aktiviteter men deltar också i många andras seminarier.
– Vi är där för att framföra våra åsikter och stärka vår roll som en naturlig samtalspartner i högskolefrågor. Det är ett fantastiskt tillfälle att dagarna i ända kunna träffa politiker, rektorer, journalister och företrädare för många organisationer. Högskolesektorn är sällsynt välrepresenterad i Almedalen, säger Git Claesson Pipping, SULF:s förbundsdirektör.

På tisdagen, den 2 juli, presenterar SULF officiellt den rapport om tidsbegränsade anställningar som chefsutredare Karin Åmossa tagit fram (se separat artikel på sid 4-5). I Visby kommer innehållet även att diskuteras under ett panelsamtal.
– Det är en hjärtefråga för oss. Det är stort att vi nu lyckats göra en forskningsöversikt som visar hur de många tidsbegränsade anställningarna påverkar människor och att det har en direkt återverkan på utbildningskvaliteten, säger Git Claesson Pipping.
Att det inte hänt något trots att frågan uppmärksammats i flera år kan ha många orsaker, påpekar Git Claesson Pipping.
– Dels är det en tradition att ha många tidsbegränsade anställningar, dels florerar en vanföreställning att det är svårt att säga upp folk, vilket inte är sant. Vi ser hur många prefekter arbetar aktivt för att undvika tillsvidareanställningar. Bland rektorer börjar vi dock märka en skillnad; de talar åtminstone om det stora antalet tidsbegränsningar som ett problem.
– Dessvärre kan vi se hur regeringen säger en sak och gör en annan, tillägger hon. Genom skrivningarna i högskoleförordningen om de så kallade meriteringsanställningarna har det blivit större möjligheter än på flera år att anställa med tidsbegränsning.

Under onsdagen, den 3 juli arrangerar Saco ett seminarium om utbildningens kvalitet. Där behandlas bland annat vikten av rätt matchning mellan student och utbildning.
– Det är mycket bra att Saco lyfter fram den frågan. Det är kvalitetsdrivande i sig om studenterna känner att de hamnat på rätt utbildning och att de får vad de förväntat sig. Men det system vi har idag för kvalitetsutvärdering mäter bara resultaten och ger ingen vägledning för studenterna om andra faktorer som är viktiga för dem, som till exempel andelen lärarledda lektioner, säger Karin Åmossa.
SULF är också representerat vid ett annat Sacoarrangemang redan på måndagen, den 1 juli. SULF-ordföranden Mats Ericson sitter i panelen när jämställdhet och de könsbundna utbildningsvalens betydelse för samhället ska diskuteras. Problemen börjar tidigare, noterar Saco, men menar att högskolevalen understödjer en fortsatt ojämlikhet mellan män och kvinnor på den könssegregerade arbetsmarknaden.
– Det är ett sisyfosarbete att försöka ändra valen. Individen är inte fri i den meningen. Det finns ett kulturellt sammanhang, förväntningar och påverkan från omgivningen, från föräldrar, kompisar och rollmodeller. Det är få yrken som har ungefär lika många män som kvinnor.
Å andra sidan sker ibland förändringar ganska snabbt, påpekar Mats Ericson och nämner läkaryrket som exempel.
– Där har det nu blivit fler kvinnor än män, kanske för att kvinnor har högre betyg vid ansökan. Men kopplat till den typen av förändringar finns också oron för att status och lön minskar när ett yrke feminiseras. Vi har en könsmaktsordning där män har ett försprång. Om män inte vill vara i en sektor så påverkas tyvärr statusen.

Förutom SULF deltar ytterligare elva av Sacos förbund samt Saco, Saco studentråd och Akademikernas a-kassa (AEA). Tillsammans genomför de ett femtiotal seminarier och andra aktiviteter, de flesta i det centralt belägna Kårhuset Rindi vid Almedalsparken.
– Varje år fokuserar vi på ett tema som vi vet är angeläget för förbundens 630 000 medlemmar och andra akademiker. I fjol var det chef- och ledarskapsfrågor, i år är temat "Utbildning för utveckling!" som vi belyser på olika sätt, berättar Linda Laine, Sacos projektledare för Almedalen.
Alla seminarier från Kårhuset Rindi webbsänds. I fjol var det nästan 5 000 personer som tittade på hela eller delar av webbsändningarna.

ANNIKA ENGSTRÖM

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023