Lönar sig högre utbildning?

Att högskoleutbildningar ifrågasätts som onyttiga eller åtminstone inte efterfrågade på arbetsmarknaden är välbekanta inslag i det offentliga samtalet där kompetens blivit ett frekvent begrepp, till och med mer populärt än innovation.

— Det har börjar poppa upp en debatt om det lönar sig med högre utbildning och mitt svar på den frågan är ett bestämt ja. Men högskolesektorn måste vänja sig vid den debatten och bli bättre på att argumentera för högre utbildning.
Det säger universitetskansler Lars Haikola som medverkade vid konferensen Högskola och samhälle i samverkan, HSS 2013, vid Mälardalens högskola. HSS-konferenserna arrangeras vartannat år vid något av Sveriges lärosäten i syfte att "samla näringsliv, offentlighet och akademi för att stärka utbytet mellan parterna". I år fanns fyra huvudspår, forskning, innovation, arbetsliv och nytta och Lars Haikola inledde spåret "arbetsliv", i programmet försett med följdfrågan "Var möts utbildning och arbetsliv?".
Lars Haikola menar att det var ett bra tillfälle att påminna sektorn om nödvändigheten av att argumentera för verksamheten och därmed utgöra en motkraft mot dem som, i Sverige och andra länder, ifrågasätter både antalet högskoleutbildade och lönsamheten i högre utbildning.
– Det är därför viktigt att påpeka att man vet att utbildning alltid lönar sig för individen. Ju högre utbildning, desto friskare och rikare liv!
Lars Haikola menar att utbildning också är bra för samhället.
– Arbetsmarknadens långsiktiga behov är alltid svårt att bedöma, framför allt som unga högutbildade människor skapar nya arbetsområden och jobb. Däremot kanske högre utbildning inte alltid leder till vad man anser vara ett tillräckligt bra jobb, det vill säga inte det jobb man förväntat sig efter högskolan. Detta är alltså en förändring av vad som varit konsensus sedan 1950-talet, att akademisk utbildning lönar sig, för individen och för samhället.
– Nu får högskolestudenter i sjunkande grad adekvata jobb, det finns också en utträngningseffekt där högskoleutbildade tränger undan andra från jobb där högskola inte krävs, men där arbetsgivarna kan välja och vraka, säger Lars Haikola.
– Min poäng är att det knappt förs några diskussioner om detta i sektorn, där man är lite kortsynt, eftersom det fortfarande finns en kö av studenter.
Lars Haikola anser att sektorn, "som aldrig tidigare varit så stor och rik", behöver en väckarklocka, för att inte slå sig till ro i sin etablerade och självklara position.
– Frågan är inte akut, högskolan behöver inte bry sig om detta idag, inte ens i morgon, men i övermorgon.

SULF:s chefsutredare Karin Åmossa är i likhet med Lars Haikola övertygad om att högre utbildning lönar sig.
– Kraven på nytta finns överallt, det hör ihop med att högskolesektorn växer, att den därmed drar till sig större politisk uppmärksamhet och strävan efter att vara världsbäst. Om man jämför Sverige med övriga Europa kan man möjligen säga att det lönar sig ännu mer i de andra europeiska länderna, där det är viktigare med examen.
I Sverige däremot kan man, som exempelvis ännu inte färdig ingenjör, handplockas till ett företag utan att ha fullföljt sin utbildning eller tagit ut sin examen.
– Det kan till och med ses som en fjäder i hatten att få jobbet utan examen, men att på det sättet avbryta en utbildning kan ha en inlåsningseffekt. Det blir svårare att byta jobb utan formella meriter som examensbevis. Man blir också mer sårbar, om företaget läggs ned eller om man vill söka jobb utomlands. Att då vara tvungen att återvända till en för flera år sedan avbruten utbildning är också svårt, säger Karin Åmossa.
Hon påpekar att kraven på nytta och nyttig kompetens går hand i hand med specifika kunskaper och meriter som efterlyses i rådande dagsläge.
– Vi har ingen aning om hur arbetsmarknaden ser ut om tio – tjugo år, men en bred högskoleutbildning ger en bra beredskap. Att läsa planlöst är nog inte att rekommendera, men att läsa efter eget intresse är ingen dålig idé, i kombination med en rimlig bedömning av den framtida arbetsmarknaden.
– Jag tror inte att vi utbildar för många, men inom vissa områden kan det bli väldigt trångt. Vi kan kanske inte ha, exempelvis, hur många filmvetare eller journalister som helst.
Karin Åmossa påpekar att nämnda arbetsmarknad inte är statisk, eftersom företag och hela yrken kan försvinna, men omvänt skapas nya yrken och företag.
– Det går inte att tala om arbetsmarknad som något fristående, det är människor som skapar arbetsmarknaden.

Nils Karlsson, vd för forskningsinstitutet Ratio och docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, menar att man kan tala om överutbildning, lika med att näringslivet och den offentliga sektorninte efterfrågar alla som går vidare till universitet och högskolor.
Risken med överutbildning är att det uppstår en så kallad bubbla, när överdrivna förväntningar inte infrias hos alla dem som investerat tid och pengar i sin utbildning.
– Det finns en övertro på akademisk utbildning, välutbildad är inte samma sak som kompetent. Praktisk erfarenhet och personliga egenskaper är minst lika viktiga. Det finns en övertro också på behovet av forskningsanknytning, där finns det starka intressegrupper som bidrar till uppfattningen att all forskning är jätteviktig.
Han menar att utbildningssystemets relevans för arbetslivet måste öka, men också att näringslivet måste närma sig utbildningssektorn och erbjuda praktikplatser.
Nils Karlson vill understryka att han inte menar att högre utbildning är betydelselös, snarare att satsning på utbildning utan relevans är en förlust både för samhället och individerna, att teori och praktik behöver förenas.
– Jag är statsvetare och nationalekonom, men det ämne som haft störst betydelse för mig personligen är teoretisk filosofi.

MARILOUISE SAMUELSSON

Fakta
Mälardalens högskola stod som värd för den nationella konferensen HSS – Högskola och samhälle i samverkan 2013.
Temat i år var de fyra spåren: forskning, innovation, arbetsliv och nytta.
Tidigare arrangörer:
Falun 1999
Halmstad 2001
Blekinge tekniska Högskola 2003
Mittuniversitetet Östersund 2005
Jönköping 2007
Luleå 2009
Karlstad 2011


Kategorier: Arkiv