Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Akademisk frihet som mål och medel

av Helén Persson

1 september, 2013
Universitetsläraren

Vid universitet och högskolor är den akademiska friheten kvalitetsdrivande. Vad innebär det? Att öka mängden kunskap i akademin är en kvalitet i sig, liksom att denna kunskap är oberoende av politiska och ekonomiska intressen. Om Wilhelm von Humboldt som symbol ”för vitt utbredda ideal om undervisningens förening med forskning, lärarnas oberoende och studenternas fria studieval” står att läsa i Nationalencyklopedin. Humboldts ideal förblev till stora delar orealiserade i hans samtid, men i akademin hänvisar vi ständigt till dem som löften om frihet och oberoende. Är den akademiska friheten avseende forskning, undervisning och lärarnas oberoende hotad? Forskningen är per definition fri. I högskolelagen stipuleras: ”För forskningen skall som allmänna principer gälla att 1. forskningsproblem får fritt väljas, 2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt publiceras” (HL, 1 kap, 6 §). Dock: Den mesta forskningen finansieras med offentliga medel och då kan det tyckas rimligt att offentligheten med rätta efterfrågar forskningens samhällsnytta. Frågan om samhällsnytta är emellertid en aspekt som rymmer stor komplexitet. En del av denna komplexitet är new public management eller föreställningen att landets lärosäten drivs bäst som företag – på det att samhället får mesta möjliga återbäring på gjorda investeringar. Lärarnas oberoende hotas när den svårfångade kvaliteten omräknas till kvantifierbara värden såsom genomströmning och antal citeringar, värden som bidrar till att sänka kvaliteten i form av lägre krav på studenterna och stor reproduktion av sedan länge uppnådda forskningsresultat. Den tid som ibland är en förutsättning för att vinna ny kunskap strider mot produktivitetskraven. Lömskare för den akademiska friheten är dock den taksänkning som har blivit en konsekvens av lärosätenas linjeorganisationer. De kollegiala strukturerna och den akademiska sakkunskapen uppfattas som ineffektiva och ickemanagementmässiga, istället för att tillvaratas som de kvalitetsdrivande faktorer de kan vara. Chefer hämtade utanför akademin uppfattas som mer verklighetsförankrade och effektiva när verkligheten, det vill säga den utanför akademin, ska avgöra verksamhetens inriktning. Det kvalitetsdrivande oberoendet, som säkrar forskningens – och undervisningens – integritet, blir istället ett beroende av de politiska och ekonomiska intressen som den akademiska verksamheten enligt den humboldtska definitionen borde vara fri från. Den akademiska friheten är både ett mål att sträva mot och ett kvalitetsdrivande medel. Förutsättningarna är lärarnas fortsatta oberoende, långsiktighet och en takhöjd som medger kritiska diskussioner, inom akademin – för akademin, och därmed för samhället. Forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt publiceras, men om förutsättningarna för den akademiska friheten undergrävs, förblir Humboldtidealet ett alltmer fjärran mål att sträva mot och högskolelagen en serie tomma löften. HELÉN PERSSON 3:e vice ordförande för SULF (adjungerad)

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023