Partiet vill alltså inte avskaffa det system som alliansen infört, men däremot vill man reformera modellen.
Tanken med olika avgiftsmodeller inom det svenska högskolelandskapet är att det, enligt Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas talesperson i utbildningspolitiska frågor, skulle göra det möjligt för universitet och högskolor att locka studenter som är attraktiva för lärosätet.
Det var 2010 som beslutet togs om studieavgifter, i enlighet med propositionen "Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter". Dåvarande ministern för högre utbildning och forskning, Tobias Krantz, framhöll att den dittillsvarande avgiftsfriheten var fel sätt att konkurrera om studenterna, istället skulle svenska lärosäten göra sig attraktiva genom utbildningarnas kvalitet.
Minskningen av antalet utomeuropeiska studenter blev mer omfattande än man tänkt, med konsekvenser för universitet och högskolor då studieavgifterna inte som avsett kompenserade för anslagsminskningen. Systemet med studieavgifter har upprepade gånger ifrågasatts av lärosäten, debattörer i och utanför sektorn samt av politiker.
Kristdemokraterna framstår som studieavgiftssystemets kanske mest entusiastiska anhängare. Riksdagsledamoten och talespersonen i utbildningspolitiska frågor Yvonne Andersson menar att "högskolorna är gnälliga" och att de istället borde ge fler utbildningar på engelska för att locka studenter till Sverige.
Socialdemokratiska studentförbundet tillhör däremot de kritiskt ifrågasättande. När Socialdemokraterna i mars i år skrev in frågan i sitt så kallade Framtidskontrakt var det en arbetsseger för S-studenterna som länge drivit frågan om avskaffande av det nuvarande systemet.
– Vi är otroligt nöjda, det var ju inte bara en motion som bifölls, att det finns inskrivet i framtidskontraktet innebär att vi har lovat arbeta med en reform, ja, förutsatt att vi vinner valet, säger Magnus Nilsson, ordförande i Socialdemokratiska Studentförbundet.
Också Ibrahim Baylan understryker att valseger är en förutsättning, innan dess tänker inte partiet utarbeta någon konkret modell för förändring av rådande studieavgiftssystem.
– Det är viktigt att påpeka redan nu att vi inte vill tillbaka till det gamla avgiftsfria systemet, som var alltför generöst och som innebar att lärosätena använde systemet till att fylla tomma platser.
Han kan som förutnämnt tänka sig ett nytt system som inte är enhetligt, utan som "skräddarsys" i dialog med varje lärosäte.
– Systemet ska gagna studenterna, men också lärosätena och behov av vissa studenter, som exempelvis fler ingenjörer.
För vänsterpartiet däremot gäller genomgående avgiftsfrihet, för alla studenter och man vill alltså helt avskaffa studieavgifter.
– Vår principiella hållning är att utbildning är en rättighet, säger Rosanna Dinamarca, riksdagsledamot och partiets talesperson i utbildningsfrågor.
– Vi menar att kostnaden för avgiftsfriheten uppvägs av de nackdelar, ekonomiska och andra, som avgifterna för med sig, det är inte bra för Sverige att utländska studenter inte kommer hit.
Miljöpartiet säger också nej till avgifter för utomeuropeiska studenter, talespersonen och riksdagsledamoten Jabar Abin påpekar att MP också har tänkt på finansieringen av avgiftsfriheten. I partiets budget avsätter man 300 miljoner kronor årligen för att "garantera en avgiftsfri högskola i Sverige".
Centerpartiet beslutade på sin stämma 2011 att "underlätta för utomeuropeiska studenter att studera samt arbeta i Sverige". Detta vill man göra genom att ta bort studieavgifterna och istället införa en anmälningsavgift som också är tänkt att underlätta ansökningsförfarandet.
– Vi kommer att anta ett utbildningspolitiskt program på vår stämma i september i år, säger talespersonen och riksdagsledamoten Ulrika Carlsson som tror att frågan om studieavgifter då kommer att bli föremål för både debatt och förtydligande.
Också moderaterna håller på att utarbeta ett program, specifikt kring högskolepolitik, men partiet vill avvakta med besked till dess att man formulerat sig färdigt kring frågor som den om studieavgifter.
Inom kristdemokraterna har man som förutnämnt ingen önskan om att förändra det nu rådande systemet med avgifter för utomeuropeiska studenter.
– Det är ett bra system! Länder som ser sig som kunskapsnationer, och dit vill vi räkna Sverige, har avgifter för utländska studenter, säger talespersonen Yvonne Andersson.
Hon anser att stipendiesystemet som infördes i samband med studieavgifterna innebär att Sverige inte utestänger någon av ekonomiska skäl.
Att antalet utomeuropeiska studenter har minskat dramatiskt efter studieavgiftsreformen har, enligt Yvonne Andersson, en annan förklaring.
– Gå in och titta på hur många hela utbildningar som lärosätena ger på engelska. Förr när det var avgiftsfritt kanske man tog en av de kurser som ges på engelska, men en student från exempelvis ett land som Japan vill inte betala för en enstaka kurs.
Kristdemokraternas lösning på problemet med för få studenter från andra länder är alltså att fler utbildningar, på alla nivåer, hålls på engelska.
Sverigedemokraterna vill behålla studieavgifterna för utomeuropeiska studenter. Enligt Robert Stenkvist, politisk sekreterare, anser partiet att stipendiesystemet bör utvärderas och hoppas att ett välfungerande system leder till fruktbart utbyte med andra länder.
MARIELOUISE SAMUELSSON
Universitetsläraren nr 8-13
