Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Vi har funnit varandra inom skola och omsorg

I snart fyra år har Mälardalens högskola samarbetat med Eskilstuna kommun och Västerås stad genom Samhällskontraktet. Man arbetar gemensamt med forskning och utveckling inom bland annat skola, äldreomsorg och hållbar stadsutveckling. Förhoppningen är att samarbetet ska fortsätta under en ny fyraårsperiod.

1 juli, 2013
Universitetsläraren

Samarbetet är långsiktigt, de två kommunerna satsar gemensamt 40 miljoner under fyra år på forskning och idéutveckling.
– Genom Samhällskontraktet åstadkommer vi ett mera professionellt samarbete med kommunerna till skillnad från tidigare när det var mera splittrat och fragmentariskt och mycket byggde på enskilda personers kontakter, säger Cecilia Vestman, processledare för Samhällskontraktet vid Mälardalens högskola.
Projektet är en kraftsamling som gagnar alla parter.
– Vi försöker samla all samverkan med de här kommunerna inom ramen för Samhällskontraktet. Det handlar främst om kommunernas kärnverksamheter skola och omsorg och eftersom högskolan har stora lärarutbildningar och vård- och omsorgsutbildningar känns det naturligt att det är där vi har funnit varandra, säger Cecilia Vestman.
Avtalet om Samhällskontraktet arbetades fram 2008–2009 och har en speciell förhistoria.
– MDH är den högskola som har nästan lägst tilldelning av statliga forskningsmedel i hela landet i förhållande till vår storlek. Därför är vi mycket beroende av det omgivande samhället, både privat och offentlig sektor, för att få forskningsfinansiering.
När avtalet om Samhällskontraktet kom till hade Mälardalens högskola haft kontakt med Örebro universitet och diskuterat en möjlig fusion. Men Eskilstuna kommun och Västerås stad tyckte att ett samgående mellan lärosätena var en dålig idé. De ansåg att det fanns risk att högskolan bara skulle bli en filial till Örebro universitet.
– Det finns alltså en historisk förklaring till det här avtalet. Dels att man ville få till ett mer professionellt samarbete, dels att kommunerna gick in och stöttade MDH för att verkligen markera att högskolan är viktig för regionen.
Mälardalens högskola har sedan länge haft ett samarbete med industrin i regionen, bland annat ABB i Västerås och Volvo i Eskilstuna.
– Men det fanns inget större, mer formaliserat, samarbete med den offentliga sidan, om man inte räknar praktikplatser och liknande kopplat till lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning.

Samhällskontraktet är en samverkansplattform med ett femtontal forskningsoch utvecklingsprojekt. Exempelvis inom skolans område forskas det kring hur barn ska få en bra skolstart i övergången mellan förskola och skola.
– Forskningsprojekten bedrivs i nära samarbete med skolans personal, exempelvis genom samtal eller forskningscirklar, så att man fångar in lärarnas synpunkter och också återkopplar till verksamheten. Det finns ett starkt tryck från kommunerna att man ska få löpandeåterkoppling.
Högskolan har två så kallade kommundoktorander som kommunerna finansierar. En är mattelärare från Västerås stad och forskar kring matematikdidaktik. Den andra kommundoktoranden är från Eskilstuna kommun och forskar kring undervisningssituationen i mångkulturella klassrum.
– Kommundoktorander är ett sätt att få direkt koppling mellan praktik och forskning. De delar sin arbetstid, två tredjedelar läggs på forskarutbildningen och en tredjedel på anställningen inom kommunen.
Samhällskontraktet har prövat olika sätt att samarbeta mellan kommun och högskola.
– Inom hälsa och välfärd, som berör både omsorg om funktionshindrade och äldreomsorgen, har vi över tio projektdär personal från kommunerna och forskare tillsammans utvecklar idéer utifrån en egen modell för projektutveckling som vi skapat.
Projekten handlar till exempel om att utveckla samarbetsformer som gör att familjer med funktionshindrade barn inte ska hamna mellan stolarna hos skola och omsorg.
– Det är många personer inom kommunerna som fått chansen till samarbete med forskningen. Och i kommunerna finns ett sug efter den senaste kunskapen, vi möter den efterfrågan bland annat genom en hel del seminarie- och konferensverksamhet. Samhällskontraktet erbjuder också möjlighet för forskarna att få ingångar till kommunerna, för att fånga upp aktuella problem och frågeställningar eller samla in empiriskt material.

Nu pågår diskussioner med kommunerna i Västerås och Eskilstuna om förnyat avtal för en fyraårsperiod från 2014 till 2017.
– Vi för även samtal med flera kommuner, för Samhällskontraktet har väckt nyfikenhet och intresse i regionen. Kommunerna är intresserade av att samarbeta med högskolan men kan ibland ha svårigheter att hitta former för det. Nu har vi en organisation som fungerar bra och då kommer vi också att ha möjlighet att involvera fler kommuner så nästa steg är också att vidga antalet medlemskommuner i Samhällskontraktet, säger Cecilia Vestman.
Styrelsen för Samhällskontraktet består bland annat av kommundirektörerna i de två kommunerna och Mälardalens högskolas rektor, Karin Röding.
Hon säger att Samhällskontraktet berör viktiga områden för Mälardalen högskola.
– Sådana här samarbeten mellan akademi och kommuner förekommer på många håll i landet. Men de är ofta kortsiktiga och jag tror att många önskar att de hade den långsiktighet vi har med Samhällskontraktet. Jag brukar säga att det är viktigt att inte uppfattas som ett tomtebloss, säger Karin Röding.
Hon poängterar betydelsen av att sådana här samarbeten också understödjer högskolans verksamhet och att samarbetet ligger i båda parters intresse.
– Jag tycker att det är viktigt att man tillsammans identifierar gemensamma intressen som är intressanta över tid. Verksamheten vid universitet och högskolor är långsiktig medan kommuner vill ha snabba resultat. Fyra år är inte en lång tid i högskolans verksamhet och det är viktigt att hitta sådana områden som passar för samarbetet. Vårt samarbete inom Samhällskontraktet bygger på stort förtroende mellan parterna så att det kan fungera just som ett samhällskontrakt, säger Karin Röding.

PER-OLOF ELIASSON

FAKTA
Samverkan mellan lärosäten och kommuner och regioner förekommer i många olika former och inom olika områden. I en rapport utgiven i februari i år har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), studerat fem vitt skilda exempel på formaliserad samverkan mellan lärosäten och kommuner:
• Lyskraft (Norrköpings kommun och Linköpings universitet), ett samarbete sedan 1995.
• Samhällskontraktet (Mälardalens högskola, Västerås stad och Eskilstuna kommun, se artikeln här intill).
• Stockholms Akademiska Forum (samarbetsorganisation för 19 av Stockholms högskolor och universitet samt Stockholms stad).
• Avsiktsförklaring om forskningssamarbete (Region Värmland och Karlstads universitet).
• Campus Skellefteå (Skellefteå kommun, Luleå Tekniska Universitet och Umeå universitet).

I rapporten konstateras att en mycket tydlig framgångsfaktor är tillit och förtroende mellan parterna.
Andra generella framgångsfaktorer som lyfts fram:
• Att arbeta uthålligt och långsiktigt.
• Att det finns pengar till projektet, och även medel för projektledning eller sekretariat.
• Att det finns ett ömsesidigt intresse av att samarbeta och förmåga att hitta gemensamma visioner och mål.
• Att det finns förankring och legitimitet på högsta nivå och att det i organisationen finns mandat att agera.

Universitetsläraren nr 7-13

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023