Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Högskolan kan inte bära studenterna till examen

Utbildningsministern manar högskolan att inte sänka kunskapskraven samt att våga underkänna studenter. SFS anser att högskolan måste bli bättre på att möta studenternas behov, oavsett kunskapsnivå. Det är några av reaktionerna på Universitetslärarens intervju med Ebba Lisberg Jensen, om studenters bristande färdigheter. SULF:s ordförande ser hennes vittnesmål som viktigt och underlag till mer diskussion om de pedagogiska utmaningarna.

1 juli, 2013
Universitetsläraren
SULF:s ordförande Mats Ericson.

– Om universitetslärare, förutom sitt ämne, också ska arbeta med studenters språkfärdigheter, ja då måste studentpengen höjas radikalt. Det finns idag inte på den ekonomiska kartan att högskolan ska lära studenter att på grundläggande nivå bli bättre på att läsa och skriva.
Det säger SULF:s ordförande Mats Ericson, och fortsätter:
– Vi kan inte bära studenterna ända fram till examen, det gör man inte i högskolan. Det vi ska göra är att hålla oss till examensmålen, ge en bra undervisning men inte backa på kraven.
I den uppmärksammade intervjun i Universitetsläraren nr 5/2013 ställde Ebba Lisberg Jensen, universitetslektor vid Malmö högskola, bland annat frågan hur universitetslärare, utan att ge avkall på akademisk kvalitet, ska undervisa studenter som inte kan läsa, inte kan uttrycka sig begripligt i skrift och som har svårt att förstå enkla instruktioner.
– Vittnesmål från universitetslärare och deras vardag är viktiga och ska tas på allvar, samtidigt ska man akta sig för att alltför snabbt dra generella slutsatser och därmed riskera att ha för bråttom med att skruva på systemet, säger Mats Ericson.
– Av alla miljarder som går till forskning borde en del gå till forskning om universitets- och högskolesystemet självt och också om hur studenterna, vår "råvara", har det med sina förutsättningar för högre studier.

Han varnar för "politisk klåfingrighet, ryckighet, brist på långsiktighet och inte minst brist på vetenskapligt stöd", som enligt Mats Ericson tenderat att prägla skolreformerna.
Och som så många relaterar han de problem som Ebba Lisberg Jensen och andra universitetslärare beskriver, till de lägre skolnivåerna. Skolans tillkortakommanden följer med ofrånkomlig logik med till högskolor och universitet och påverkar därmed högre utbildning.
– Jag har själv haft det jag vill kalla förmånen att undervisa studenter på olika utbildningar med väldigt olika förutsättningar, det finns en stor spännvidd. De skillnader mellan studenter som jag såg redan för för trettio år sedan har rimligen accentuerats över tiden. Jag tror att många lärare oavsett ämne tycker sig kunna märka att studenterna idag är sämre i vissa avseenden, till exempel inom matematik och skriftliga språkfärdigheter. Samtidigt är de också bättre på annat, till exempel muntlig engelska.

Mats Ericson menar att det som universitetslärare idag har att hantera är symtom, men att roten till problemen ligger längre tillbaka.
– Vi är inte och ska inte heller vara pedagogiskt duktiga i bemärkelsen att vi ska lösa grundläggande problem med läs-och skrivsvårigheter.
– En lösning skulle kunna vara ett propedeutiskt år för den sortens färdigheter, på samma sätt som det finns förberedande kurser och basår för naturvetenskapliga och tekniska program. Man kan också tänka sig att duktiga språklärare ger crash-kurser för de studenter som behöver det för att klara sina högskolestudier.
Han understryker flera gånger behovet av forskning, bättre kunskapsunderlag, att helt enkelt veta med större säkerhet hur det förhåller sig.
– De tekniska högskolorna har lagt mycket krut på propedeutiska kurser och diagnostiska prov i matematik, därför vet man att studenterna kan mindre idag än förr. Kanske borde det också finnas diagnostiska prov gällande studenters läs- och skrivkunnighet så att vi kan följa förändringar över tiden.
SULF:s ordförande tror vidare att universitetslärare behöver prata mer med varandra och med studenterna, om erfarenheter och undervisning.
– Att vara universitetslärare är ofta ett ensamt yrke. Därför är Ebba Lisberg Jensens vittnesmål viktigt för att få igång diskussioner om pedagogiska utmaningar.

Erik Arroy, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, vill betona betydelsen av högskolepedagogiskforskning för att universitetslärarna ska kunna möta studenternas behov.
SFS presenterar också i dagarna en rapport om högskolepedagogik.
– Högskolepedagogisk forskning är ett underfinansierat forskningsfält.
Han påpekar vidare att pedagogisk kompetens inte belönas, utan att det istället endast är vetenskaplig skicklighet som lönar sig.
– Lärarna måste ges förutsättningar att både forska och undervisa och incitament att förena de båda hantverken. Den bästa utbildningen ges i en kultur där det är självklart att forskning och undervisning hör ihop.
Han säger att man från SFS perspektiv inte heller kan förhålla sig till bristande kunskaper på gymnasiet, utan till att högskolan måste bli bättre på att möta studenternas behov, oavsett kunskapsnivå.
– Universitetslärarna och akademin måste helt enkelt bli mer pedagogiskt kunniga, men också inse att kraven på högskolepedagogiska metoder förändras i takt med att samhället utvecklas.
Erik Arroy menar också att studenterna måste bli mer involverade i utbildningen.
– De måste få anledning att anstränga sig, inte bara nöja sig med att ta sina poäng. Att alla ska ha högre utbildning har blivit en självklarhet, men det talas sällan om varför. Både akademi och näringsliv måste bli bättre på att motivera studenterna och förklara vad som skiljer en högskoleexamen från en yrkesutbildning, vi behöver en värdeburen diskussion kring de här frågorna.

Utbildningsminister Jan Björklund använder ett av politikens favorituttryck för att kommentera det Ebba Lisberg Jensen och andra beskriver:
– Det är oacceptabelt! Samtidigt vet vi ju om det här, att kunskaperna har sjunkit. Problemen uppstår inte i högskolan, de följer med från gymnasiet och grundskolan. Det är ointressant vems fel det är, det viktigaste är att erkänna att det ÄR så här och inte sticka huvudet i sanden. Breddad rekrytering var rätt tänkt, men det ledde tyvärr till sänkta krav.

Menar du att det idag är för många studenter i högskolan?
– Nej, men kunskapsnivån är för låg, viljan att bredda rekryteringen har varit större än viljan att upprätthålla kunskapskraven. Det kommer inte heller att bli fler platser i högskolan, istället vill regeringen göra kvalitetssatsningar på de platser som finns.
Jan Björklund säger vidare att det är bra om många är medvetna om problemen med bristande kunskaper, men att förändring tar tid.
– Politiska beslut går snabbt att fatta, men det är svårare att ändra attityder och kultur.
Utbildningsministern ser som bekant ett återförstatligande av skolan som vägen till en bättre skola och på sikt därmed mindre av problem för universitet och högskolor.
– Jag kan ju konstatera att kommunaliseringen av skolorna idag har allt färre försvarare, kommunaliseringen fungerade helt enkelt inte. Kommuner är bra på mycket, men de klarar inte av skolans utbildningsuppdrag.

Vad anser du att universitet och högskolor ska göra åt de problem man identifierar i dag?
– Min absoluta uppmaning till högskolan är att inte sticka huvudet i sanden, att inte sänka kraven och att våga underkänna.

MARIEOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren nr 7-13

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023