Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

KTH kartlägger glastaket för att öka jämställdheten

Att det inte står bra till med jämställdheten vid de flesta tekniska lärosäten är välkänt. Med syfte att åstadkomma förändring har Kungliga Tekniska högskolan nu undersökt hur glastaket på lärosätet ser ut.

6 juni, 2013
Universitetsläraren

Gustav Amberg, vice rektor för fakultetsförnyelse och jämställdhet vid KTH, tog initiativ till projektet ”Inventera kopplingen mellan kön och faktisk arbetssituation inom fakulteten”, IKKA.
– Problemet är att som ett vasst tekniskt universitet vill vi ha de bästa, smartaste, mest begåvade medarbetarna, och då behöver vi använda även kvinnorna, säger han.
Förebild för undersökningen är en rapport från MIT, Massachusetts institute of technology, från 1990-talet.
– Ett antal kvinnliga professorer samlades då och frågade sig varför de vantrivdes på jobbet. Frågan togs på allvar av ledningen och man ändrade på ett antal saker som ledde till förbättringar för kvinnor på MIT.
Genom kartläggningen hoppas också KTH nå resultat med bättre jämställdhet.
– Idén med undersökningen är inte bara att kvantifiera resultaten utan också att förändra. Även om undersökningen bara genomförts på en institution så räknar vi med att mönstret gäller för hela KTH.
Undersökningen består av flera delar. Dels har man utvecklat metoder att i lönestatistik och olika databaser hitta indikatorer på bristande jämställdhet; metoder som kan appliceras på alla institutioner på KTH. Dels har man på en institution genom enkäter, strukturerade intervjuer och workshops grävt på djupet för att upptäcka strukturer.
Resultaten är de av genusforskare förväntade, menar Gustav Amberg. Bland resultaten märks att kvinnor i större utsträckning har tidsbegränsade tjänster och att de i genomsnitt har 80 procent av männens löner. Kvinnor tar föräldraledighet i mycket större utsträckning än männen. De tar vardagsansvar och gör ofta sysslor med låg status eller som inte är meriterande. Kvinnor kan bli utskällda, bli smickrade, få kränkande mejl eller helt enkelt inte bli uppmärksammade.
– Det finns också en snedfördelning i anställningsform, där större andel män är anställda på lärartjänster medan kvinnor i högre utsträckning är anställda som forskare och forskningsingenjörer.
Projektet har också tagit fram autentiska men anonymiserade exempel på hur kvinnor missgynnas.
– De exemplen ska vi använda vid internutbildningar. De går inte att bortförklara med att det händer någon annanstans, utan det händer här hos oss.
Gustav Amberg påpekar att det i liten utsträckning är fråga om direkt och medveten diskriminering.

Kvinnor missgynnas enligt rapporten av stereotypisering av könens egenskaper och marginalisering av kvinnor, villkorad karriärutveckling, direkt könsdiskriminering och trakasserier, mäns lojalitet mot andra män, ledarstil, kommunikations- och möteskultur, informella sammanhang för maktutövning, mäns tolkningsföreträde och omedvetenhet om mansdominans.
– Explicit diskriminering får förstås inte förekomma. Men nästan ännu viktigare är det som inte händer, säger Gustav Amberg.
KTH har redan satt in ett antal åtgärder, som tenure tracks och till dem kopplade karriärutvecklingsprogram där alla har mentorer, både män och kvinnor.
– Det ska vara tydliga och väl kända regler. De som tjänar mest på det är kvinnor som inte haft tillgång till mentorer tidigare.
Men Gustav Amberg påpekar att han inte tror att hårdare regler är lösningen.
– Man kan inte reglera bort informella vägar, de är värdefulla. Snarare är botemedlet att alla ska få tillgång till informell information och bli delaktiga i informella närverk. Alla ska bli uppmärksammade på sina egna villkor och för sin egen potential.

Kanske är det symtomatiskt att bara halva projektet gick att genomföra.
Enligt planerna skulle undersökningen genomföras på två institutioner, en med relativt jämn fördelning mellan män och kvinnor och en med få kvinnor. Men bara på institutionen med relativt jämn fördelning mellan män och kvinnor fullföljdes projektet.
– På den andra institutionen var det ett klassiskt motstånd. Men vi får väga in det och dra lärdom också av det exemplet. Och ledningen på den institutionen ska nu genomföra ett annat projekt för att öka jämställdheten.
Avslutningsvis påpekar Gustav Amberg att han anser att jämställdheten går åt rätt håll på KTH.
– Även om vi börjar från låg nivå går utvecklingen framåt. Andelen kvinnor bland professorerna har ökat från sju procent 2007 till elva procent 2012 och bland lektorer från 15 procent 2007 till 22 procent 2012. Och nu har IKKA gjort att vi fått problemen ytterligare belysta och det är inte negativt utan positivt. Det gör att vi kan jobba bättre med jämställdhetsfrågorna i framtiden.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023