Sajten Samverkamera.se är resultatet av att Svenskt Näringsliv i sex år har skickat ut enkäter till programansvariga på alla lärosäten i Sverige med frågor om hur programmen samverkar med näringslivet.
– Vi sammanställer uppgifterna och poängsätter och räknar fram en summa. Och så rankar vi utifrån det. Det är en relativ modell och inte några absoluta tal, säger Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
Hon anser att samverkan ger resultat.
– Slår man samman våra etableringsmätningar med närmare 40 000 studenter under sex år har vi statistiskt kunnat säkerställa att studenter från samverkande utbildningar lättare får kvalificerade jobb, de får jobb snabbare efter examen och de får högre lön. Arbetsgivarna ser det som att studenterna har en relevant arbetslivserfarenhet.
Sajten har flera syften.
– Vi vill lyfta de lärosäten som är duktiga på att samverka som goda exempel för andra att ta efter.
Sajten ska också ge vägledning för studenter.
– Som student kommer man aldrig bara att titta på samverkan men om man står och väger mellan liknande utbildningar så ska man vara medveten om att samverkan leder till jobb i större utsträckning.
Även företag som önskar samarbete med utbildningar ska kunna gå in på sajten och se vilka program som samverkar.
Samverkamera.se är också ett försök att påverka högskolor och universitet.
– Vi vill att högskolorna ska se samverkan inte som ett extra moment utan som en integrerad del av utbildningen. Vi vill att varje program ska ha ett genomtänkt koncept för att använda samverkan i utbildningen för att det ska ge mervärde för alla parter.
Det långsiktiga målet är tillgång till kvalificerad arbetskraft.
– Högskolan är helt avgörande för att vi kunna få kompetensförsörjning till våra företag. Även om det finns välutbildad kompetens i Sverige så har man svårt att matcha den till de lediga tjänster som finns. Vi hoppas att om högskola och näringsliv får ett ökat utbyte och en ökad förståelse för varandra så kanske det i framtiden kan underlätta kompetensförsörjningen.
Mikaela Almerud hävdar att även för lärosätena är samverkan en nyckelfråga.
– Det har varit ett paradigmskifte, studenter har gått från att välja studier uteslutande utifrån intressen till att välja utifrån intressen och förutsättningarna på arbetsmarknaden. Att kunna visa att studenterna får jobb efter utbildningarna kommer att bli en viktig del för att lärosätena ska kunna rekrytera studenter, säger hon.
Det program som placerat sig högst i den totala sammanställningen är Mastersprogrammet i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad. Högskolan har fyra program bland de tio bästa av 760 program och sex program bland de tio bästa ingenjörsprogrammen.
Mikael Alexandersson, rektor vid Högskolan i Halmstad, menar att bakom högskolans topplacering ligger decenniers idogt arbete både med utbildning och forskning för att få praktik och teori att komma nära varandra.
– Högskolan byggdes upp kring samverkan. Bland de främsta kännetecknen för högskolan på tidigt 80-tal var utvecklingsingenjörer. Det var en ny typ av utbildning i Sverige, studenterna blev ingenjörer men lärde sig också entreprenörskap och ekonomi med fokus på tillämpning av kunskaperna.
Högskolan byggdes upp i nära samverkan med företag, framför allt i Hallandsregionen, nätverket har senare vuxit och även fått internationella förgreningar.
– Vi har också byggt upp samverkan inom i stort sett alla utbildningar, inte bara ingenjörsutbildningar utan också socionomprogram och sjuksköterskeprogram.
Från att högskolan samverkade i utbildningarna kom man att samverka i forskningen.
– På 90-talet när vi började rekrytera starka forskare till de spirande miljöerna attraherades forskare från tekniska lärosäten som till exempel Chalmers och även internationellt av samspelet mellan teori och praktik.
Studenterna har lätt att få jobb, enligt Mikael Alexandersson.
– Vi ligger bland de högsta i landet när det gäller anställningsbarhet. Studenterna har ofta anställning redan under utbildningen. Det är till och med ett problem för några av våra tekniska program att företagen tar studenter innan examen, säger han.
SULF:s ordförande Mats Ericson kommenterar:
– Utan att ta ställning till Samverkamera.se så välkomnar SULF alla initiativ som syftar till att ge presumtiva studenter god och jämförbar information om de olika högskoleutbildningarnas innehåll, karaktär och bedömd kvalitet.
– Inte minst för de yrkesinriktade högskoleutbildningarna är arbetsplatspraktik och arbetslivssamverkan sannolikt positivt kvalitetsdrivande. SULF vill gärna på olika sätt bidra till detta. Låt oss därför gemensamt diskutera förutsättningarna och formerna för en stärkt samverkan mellan lärosätena och arbetslivet i övrigt, säger Mats Ericson.
PER-OLOF ELIASSON
De var bäst i Sverige på samverkan 2012
Här är de tio utbildningsprogram som toppar Svenskt Näringslivs sammanställning av lärosätenas samverkan med näringslivet 2012.
1. Masterprogrammet i maskinteknik Högskolan i Halmstad
2. Civilingenjör Industriell miljö och processteknik Luleå tekniska universitet
3. IT-design – affärssystem och ekonomi Karlstads universitet
4. IT-design – systemdesign Karlstads universitet
5. Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Uppsala universitet
6. Digital visualisering Högskolan i Jönköping
7. Produktionsledare – Media Malmö högskola
8. Masterprogram i utbildningsvetenskap Högskolan Kristianstad
9. Byggingenjör Högskolan i Borås
10. Dataingenjör Högskolan i Halmstad
Källa: Samverkamera.se
