DET SÄGER CHRISTIAN Broberger, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet och ordförande i Sveriges Unga Akademi, som nu har skickat ut sitt förslag på ett hållbart karriärsystem för yngre forskare.
Förslaget är formulerat i fem punkter och tanken är att lärosätena ska ge sina synpunkter på dessa. Man vill veta om modellen är något som universitetet eller högskolan kan tänka sig att genomföra. Man vill också att lärosätets ledning beskriver sitt eget system och vägval.
Sveriges Unga Akademis punkter är i korthet:
1. Öppna, transparenta och internationella utlysningar.
2. Tidsbegränsad meriteringsanställning.
3. Utvärdering enligt i förväg fastställda kriterier.
4. Startbidrag.
5. Tillsvidareanställning om kvalitetskriterierna uppfylls.
– Rätten till utvärdering ser vi som grundläggande, den som invänder att det skulle vara svårt att utvärdera kanske befinner sig i fel bransch, med tanke på att forskning ställer höga krav på för många att utvärdera och bedöma kvalitet, säger Christian Broberger.
Han påpekar att det handlar om att lärosätena måste lita till sin förmåga att rekrytera.
– Det finns ju alltid en viss risk med anställningar, men numera anställs ingen på livstid och risken kan lika gärna be skrivas som en investering.
– Man säger från en del lärosäteshåll att det föränderliga undervisningsbehovet lägger krokben för långsiktiga anställningar, men unga forskare kan inte användas för att kompensera lärosätenas svårigheter eller oförmåga att planera.
– Genom att vårt förslag är tydligt med att den forskare som inte uppfyllt kvalitetskriterierna inte kan räkna med tillsvidareanställning finns alla möjligheter till strategiskt kvalitetsarbete.
”Startbidrag” bör, enligt Sveriges Unga Akademi, också det ses som en investering. Bidraget är tänkt att ut göras av projektmedel som kopplas till meriteringstjänsten som ”en stabil grundfinansiering” av verksamheten, vid sidan av att forskaren söker egna anslag.
DE FEM PUNKTERNA har tagits fram efter ”långa diskussioner” inom akademien, man har även ventilerat karriärfrågan med forskarkolleger i andra länder.
– Det vi föreslår är ju inte särskilt märkvärdigt, reaktionerna från utländska kolleger har också bekräftat det, de har undrat varför vi inte redan har sådant som är självklart för dem, säger Christian Broberger.
”Karriärfrågan” är något som länge engagerat hela sektorn, självfallet SULF och SUHF, Sveriges universitets och högskoleförbund, men också den politiska nivån. Under arbetet med den senaste forskningspropositionen fanns tankar på att ett karriärsystem skulle formuleras i proppen, men det drogs tillbaka, då det knappast skulle ha varit förenligt med lärosätenas autonomi.
– Man kan tycka att det är lite sorgligt att en organisation som Sveriges Unga Akademi ska vara den som lägger ett konkret och landsomfattande förslag. Men vi vet ju att många lärosäten arbetar aktivt för ett hållbart karriärsystem och vi vill komma med konstruktiv input.
– Samtidigt finns olika syn, inte bara mellan utan också inom lärosätena, där olika fakulteter förespråkar olika lösningar. Den stora skiljelinjen rör huruvida rätt till utvärdering ska ingå i meriteringstjänsten.
– Vi ser det som särskilt olyckligt att en del lärosäten har valt att ha både foass och biträdande lektorer. Det blir ofrånkomligt ett a-lag och ett b-lag och med sådana system kan ju lärosätena glömma att göra framgångsrika rekryteringar utomlands.
Universitetens och högskolornas respons kommer att publiceras på Sveriges Unga Akademis webbplats, vilket blir ett sätt att ge lärosätena tillfälle att utveckla sina tankar kring frågan och de system man valt.
– Det kommer ju att framgå vilka som inte svarar, även om vi hoppas få svar från samtliga lärosäten.
– Publiceringarna blir ett tillfälle att kunna jämföra universitetens och hög skolornas olika system.
– Förhoppningsvis kan det bidra till att lovande unga forskare gör mer medvetna val när det gäller var de ska förlägga sin verksamhet, säger Christian Broberger.
MARIELOUISE SAMUELSSON
